Matte minns

Nu tar matte till orda en gång. I förra inlägget utlovades det några bilder av Alma från tiden då hon var riktigt liten valp, det tänkte jag göra nu. Vad härligt det var att titta på bilderna och minnas. Nog var hon så liten då hon kom till oss! Och söt! Fast det är hon ju nog nu också. Jag lägger in bilder från första månaderna Alma bodde hos oss. Bilder från allra första valptiden finns i uppfödaren Helis valpblogg.

Alma föddes 24.7.2007. Det var lite oklart in i det sista ifall vi skulle få någon valp, eftersom vi ville ha en tik och inget annat. Uppfödaren själv skulle ta en tik och så fanns det en annan valpköpare (numera Armis matte) som ville ha en tik. I slutskedet meddelade hon att hon också kan tänka sig en hane ifall det inte kom tillräckligt med tikar, så vi visste att ifall det kom två tikar, skulle vi få en. Meddelandet om att tre tikar fötts kom på natten och gissa om det tog länge innan jag somnade om efter att jag läst meddelandet. Mathias sov så djupt att jag inte vågade väcka honom och berätta. Vi skulle äntligen få hem en valp!!


Det blev en lång väntan, nio veckor innan vi hämtade Alma 22.9.2008. Alma var den sista att födas av fem valpar, den sista som hämtades och också den valp som flyttade längst bort från mamman (som bor i Kouvola).

Sedan Alma flyttade till oss har vi hunnit med mycket. Hon har fått vara med oss på det mesta -bl.a. på två resor till Åland, skidsemester på påsken och stugsemester på midsommaren, i båten och på villan och hem till släkt och kompisar. Hon är så behändig storlek att ta med, så det är inga problem. Vi har varit på ett antal kurser, match shower och men ännu bara en riktig utställning. Dessutom tränar vi ju agility, som Alma tycker är så roligt. Jag har ännu inte knäppt en enda agilitybild på Alma. Jag måste försöka få Almas husse medlurad på nån träning, så kanske det skulle lyckas. På måndag börjar vi också en nybörjarkurs i tävlingslydnad (toko), bara för att pröva på vad det är.

I slutet av augusti har den finska gårdshundsföreningen Open Show och årsmöte och vi har bestämt oss att åka på den. Då kommer vi att träffa många andra gårdshundar och förhoppningsvis också Almas syskon, det skulle vara så roligt.

Summa sumarum har det här knappa året som hundägare varit härligt. Jag har inte ångrat en sekund att vi skaffade Alma och jag tror inte Almas husse har gjort det heller. Man är ju mycket mera bunden då man har hund, men det ger så mycket också. Det bästa av allt är att jag äntligen har en ordentlig hobby och nåt vettigt att göra på min fritid. Också Bosse har fått lite mera fart i sitt liv efter Almas ankomst. I början blev det kanske i Bosses tycke lite för mycket bus och stoj från Almas sida, men nu kan de faktiskt ligga i samma famn utan att Alma måste "bråka" med Bosse.

Dansk/svenska gårdshunden är absolut en ras jag kan rekommendera för hundköpare som vill ha en aktiv hund med härligt lynne och som levereras i behändigt format!

Till sist ännu ett videoklipp filmat 17.11.2007 då Alma är knappa 4 månader gammal. Hon leker med en frusen körsbärstomat som hon hittat på terrassen. Det tog ett tag att få ihop klippet, men nu vet jag hur man gör och kan lägga in fler nån annan gång. :) Jag har också lagt in en engelsk variant av klippet på YouTube, man hittar det här.

-Matte Anna -