Mycket ska man se...

...innan ögonen trillar ur. Idag då jag och matte var på promenad stötte vi på två killar på cykelvägen. Det var väl inte så konstigt kanske ni tänker. Nej, det konstiga var att de satt mitt på cykelvägen i shorts, med varsin kaffekopp i handen och varsin tidning framför sig. Gissa om jag var rädd för dem. Jag stannade en bit ifrån och morrade lite dovt. Inte kan man ju sitta mitt på cykelvägen heller! Man kan ju fundera vad de killarna hade tagit, men en av dem var i alla fall lite ängslig över om jag skulle flyga på dem. Så farlig kan jag verka om jag morrar lite. :) Jag kan ännu berätta att det faktiskt bara är 6 grader därute.

Som ni märkt har vi inte skrivit nåt på länge. Matte har försökt hålla sig från datorn så mycket som möjligt, för hon har drabbats av tennis- OCH golfarmbåge i sin vänstra arm. Den blir ju inte precis bättre av att hon sitter vid datorn och redigerar mina inlägg då. Så därför har det varit lite tyst från oss. Armen är lite bättre nu, men fortfarande sjuk. Dessutom har också höger armbåge blivit lite sjuk...

Nåväl, tillbaka till mig. Matte har beslutat att anmäla mig till utställning i Seinäjoki 26.10. Före det ska vi åtminstone på en match show, om inte två. Hur det blir med Vinnare-utställningen i Helsingfors 13.-14.12 har vi ännu inte bestämt. Men matte skulle väldigt gärna ta mig dit. Och jag skulle gärna åka, för då skulle jag få träffa åtminstone några av mina syskon och det är ju såå kul!

Här är tre några veckor gamla bilder på mig och Bosse.

Jag i husses famn på gårdshundsdagarna

Bosse är bäst på att lata sig

Jag tycker bättre om då det händer nåt, fast nog kan jag lata mig jag också.

Hösthälsningar från Alma.