Sju månader

Så var då vår älskade lilla Ella sju månader. Tiden går alltför fort. Innan vi vet ordet av är det slut på föräldra- och vårdledighet och hon ska iväg till dagis. Nå, förhoppningsvis är det ännu nästan ett år till det, åtminstone om mamma får som hon vill. Ska försöka skriva inlägget nu så länge Ella sover.

Den senaste månaden har främst präglats av att lära sig äta fast mat. Hon äter nu batat, potatis, majs, squash, palsternacka, broccoli, blåbär, mango, päron, äppel, ris- och havregröt, nötkött och kyckling. Matdagen ser ut som följande: amning på morgonen några gånger beroende på när vi vaknar, lunch kring 11 (grönsaks-/rotsakspuré/potatis med kött), mellanmål kring kl. 14, middag ca kl. 16.30 (grönsaks-/rotsakspuré) och kvällsgröt med lite fruktpuré kl. 19. Ammar gör jag efter måltiderna och vid behov däremellan och till natten. Ibland dricker hon lite vatten till maten. Det andra varma målet lade vi till igår, så det är helt nytt. Ella äter med god aptit, ännu har inget orsakat matvägran (hoppas på att det inte sker nu då jag skrev ut det). Dagen till ära har vi provat banan och det gick också bra ner, trots lite misstänksamhet.

Annat som hänt denna månad är att Ella börjat röra mer på sig. Hon tar sig fram rullande och har också hittat backväxeln (som funkar om hon ligger på golvet och inte på mattan). Hon har börjat sitta stadigare, men sitter ännu inte några längre stunder helt utan stöd, det är ännu lite vingligt eller så glömmer hon sig och faller då hon sträcker sig efter nåt. Hon tycker om att stå (med stöd av mamma eller pappa), men är inte så värst stadig i kroppen/benen än. 

Hon har igen börjat säga mamaa, mammma eller nåt ditåt, men hur medvetet det är vet jag inte. Annars är det gälla skrik av olika sorter som är roligast. Hon har också lärt sig vinka. Det ser så sött ut då hon försöker sig på att vinka, måste försöka fånga det på bild/video nån dag. Sen tycker hon ju också om att "baka bullar", slå med händerna på bordet. Pincettgreppet tränar hon på för fullt. Än så länge äts t.ex. broccolibitarna och majskrokarna med hela näven, men hon försöker verkligen få tag i de mindre bitarna med pincettgrepp, men lyckas inte riktigt än. Hon har börjat visa lite små tendenser till blyghet mot främmande människor den senaste tiden. Ibland då någon annan tar henne i famnen eller annars kommer för nära, kan hon brista i gråt. Men det går som tur oftast om efter en liten stund.

Så nätterna då... Kvällsgröten äts som sagt kring kl 19. Sen leker vi en stund. Sen badar hon (inte alla dagar) eller så tvättar vi av henne och lägger på pyjamas. Sen blir det amning i sängen. I några månader har jag ammat henne i soffan framför tv:n innan läggdags, men för en tid sen började jag amma i sovrummet för att hon bättre skulle komma till ro och det har faktiskt fungerat. Efter amingen blir det några vaggvisor och sen ska det sovas. Hon brukar somna in av sig själv, ibland snabbare och ibland efter ett mindre (eller större) antal inhopp från vår sida, än med att stoppa in tutten och än med att svänga tillbaka henne på rätt köl igen (det är ju så roligt att böka och på i sängen och att undersöka fotändan t.ex.). Men sällan blir det några större gråtattacker vid läggdags. Natten har de senaste dagarna varit rätt orolig, med flera uppvaknanden (kan bero på snuvan hon haft). Oftast räcker det i början av natten med att sätta in tutten, men andra nätter funkar inget annat än amning för att få henne att somna om. Morgon tar vi allt mellan sju och nio. På dagen sover hon 2-3 gånger och tupplurarnas längd varierar. Första tuppluren tas rätt så snabbt efter uppstigning.

Av leksakerna är kanske prasselböckerna de största favoriterna fortsättningsvis. Också bollen hon fick till sex månaderspresent och skallrorna jag köpte på loppis för en tid sen är är favoriter. Men annars är det nog Bosse och Alma som gör henne mest glad. Och så hoppgungan förstås. Då hon ser de fyrbenta blir hon helt till sig och ger ifrån sig små gälla skrik (som inte alltid uppskattas av djuren) och hon skulle så gärna vilja klappa dem (tyvärr lite väl hårdhänt). Att grabba tag i mammas och pappas ansikten, och mammas hår, är också jätteroligt.

Eftersom det inte blir något rådgivningsbesök vid sju månader, har vi inga nya mått att komma med. Inte heller några tänder har visat sig än.

Grattis på sjumånaders dagen, lilla älsklingen vår!

Kram,