Idag tyckte jag mig känna...

...något vasst i Ellas nedre käke. Månne det är första tanden som är på väg? Det skulle förklara den smått gnälliga flicka vi haft här hemma de senaste dagarna. Eller smått och smått. Hon tar till gälla tjut så fort hon inte får som hon vill eller kommer dit hon vill.

Imorgon blir det att fira sambons första farsdag. Att jag själv har en årligen återkommande festdag på samma dag gör ju att vi är oense om vem som ska få frukost på sängen. Eller egentligen kom vi just överens om att vi äter frukosten vid bordet och ena av oss tar hand om Alma och andra om Ella. Efter frukosten ska vi packa oss i bilen med riktning norrut för firande av Ellas faffa och sen hemåt igen för firande av Ellas moffa. Så det blir en dag "on the road".

Men först (förhoppningsvis) lite sömn.

God natt,