Utställningsresultat och första snön

Förra söndagen var ju matte med mig på utställning till Seinäjoki. Trots att jag fick ett jättebra domarutlåtande, tog det oss en vecka att berätta om det här. Matte har väntat på att få bilder från utställningen av en kompis, men har inte hunnit få dem. Men nu vill jag i alla fall berätta...

Tidigt på söndag morgon packade matte mig och buren i bilen och det bar iväg till Seinäjoki. Det stormade och regnade rejält. Vilken tur att vi tog bilen och inte tåget som vi lite hade funderat på tidigare. Bedömningen av gårdshundarna började klockan 10. Domare var Gunilla Skallman från Sverige. Som ni redan förstod gick det jättebra! Sammanlagt var vi 4 gårdshundar som deltog. Två tikar och två hanar. Jag var enda tiken i juniorklassen. Resultatet för min del blev (på finska): JUN ERI1, PN2, VARA-SERT. På svenska betyder det kvalitetsbedömningen UTMÄRKT1 (första i klassen), BÄSTA TIK2 och reserv-certifikat. Om någon är intresserad, så är här två länkar där man kan läsa om vad bedömningarna betyder: Finska Kennelklubbens utställningsbestämmelser och Koirakopla (som råkar vara uppfödare av Welshar och Tollare, känner inte men sidan är bra). Matte var som ni kan gissa mycket nöjd med resultatet. Jag gick jättefint i ringen och stod så snällt och stilla att matte funderade om jag var sjuk eller om hon i misstag tagit fel hund med i ringen. I bästa-tik tävlade jag mot Sani (Yacatis Isfolkets Sol), som också fick utlåtandet Utmärkt och sitt tredje certifikat. Så nu är hon utställningschampion! Vi gratulerar Sani, hennes matte och uppfödaren Maria (Kennel Yacatis). De två hanarna var Viggo (Blackie) som tävlade i unghundsklassen och fick kvalitetsbedömningen God och Lenni (Ilsö Danske Lenni Fra Sundet) fick också kvalitetsbedöminingen Utmärkt, fick sertifikat och blev bäst i rasen. Vi gratulerar också honom och hans matte och husse!

Här kommer domarens utlåtande i sin helhet (faktiskt på svenska eftersom domaren var svensk, fastän hon pratade engelska med matte trots att matte talade svenska med mig):

"Ung tik av ganska fin modell. Välskuret huvud. Något låg öronsättning. Bra hals. Lite brant kors. Tillräckliga vinklar. Behöver utvecklas i sin bröstkorg. Bra päls. Bra ben och tassar. Trevligt temperament. "

Det var så roligt att vara på riktig utställning igen, så nu väntar vi med iver på Vinnare 2008 utställningen i Helsingfors 14.12.2008!

Här poserar jag med mina rosetter (den rosa är för bedömningen Utmärkt och den blå för reservcertifikatet)

Klart att man ska visa sin profil också!

Igår då vi vaknade såg vi till vår förtjusning att det kommit lite snö under natten. Det var så lite så det hann smälta bort under dagen, men lite hann jag nog få glädjas och hoppa i snön innan den smalt bort. Speciellt roligt tycker jag det är då husse sparkar upp snö i luften så jag får hoppa och försöka fånga snön med munnen. Matte är inte så förtjust i vår lek, för den resulterar oftast i att jag blir fixerad vid mattes och husses fötter och går så nära så de nästan snubblar över mig.

Härom veckan hade Bosse en morgon plötsligt ett sår bredvid sitt ena öga. Matte skyllde förstås genast på mig. Jag erkänner ingenting, men ifall jag orsakat det så var det alldeles säkert ett misstag. Jag tycker ju så mycket om Bosse och vill honom inget ont. Han tycker ibland att jag är lite för vild och försöker slå mig med tassen, men inte blir jag rädd för sådant. Nå, såret har läkt nu, men stället är ännu kalt. Hoppas pälsen växer tillbaka oavsett hur såret kommit till.

Ha en bra vecka alla kära bloggläsare!

-Almisen-

Agilityfoton

I söndags var jag på mitt livs andra agilitytävling. Det var en inofficiell tävling. Jag är ju ännu några dagar under 15 månader och har ännu ingen agilitylicens, så jag skulle inte ens få tävla på en officiell tävling. Det var jättekul (ett ord som jag alltid använder då det är tal om agility)!

Eftersom jag är under 15 månader, skulle jag tävla i valpklassen. Eftersom det var en inofficiell tävling endast för Woff-medlemmar, fick vi också tävla i mölliklassen och tävlingsklassen, för att få lite mera träning. Om jag förstått det rätt är mölliklassen för icke(officiellt)tävlande ekipage och där man inte blir diskad, rätta mig om jag har fel. Det blev alltså sammanlagt tre starter och jag sprang riktigt duktigt, fast matte hade nog stora problem med att hinna med mig. Såsom tränaren Eija sa, jag kan nog hindren men matte har en del att lära sig ännu.

Här är några bilder, som agilitykompisen Elliotts husse Stefan Bergfors tagit. Matte tackar honom än en gång för bilderna!

Jag på väg ut ur tunneln...

...med mycket fart som ni ser.

Upp på A:et med lika full fart.

Ska jag ta mig in i ringen på rätt sätt...

...till mattes förtret hoppade jag bredvid, men jag såg direkt att det blev fel...

...och nästa försök gick perfekt!

Ni kanske är nyfikna på hur det gick då? Jag är i alla fall väldigt angelägen om att berätta hur det gick, så ni får läsa det vare sig ni vill eller inte. I valpklassen blev vi sjätte, vilket matte var helt nöjd med. Sen var det dags för mölliklassen, där vi faktiskt kom på tredje plats! Kan ni tänka er? Matte trodde inte sina öron då domaren läste upp våra namn. Vi fick en rosett och en nyckelring. Alla fick också ta en hundgodispåse och en reklamnyckelring. I tävlingsklassen blev vi diskade.

Denna bild är matte speciellt förtjust i. Visst är jag fin?

Igår åkte husse iväg på arbetsresa till Spanien. Han kommer hem natten till torsdag. På torsdagen åker sedan matte på arbetsresa till Helsingfors, men hon kommer hem redan samma kväll. Hon är lite avundsjuk för att hon inte får åka till såna varma länder som husse. Fast husse säger att det ändå bara är jobb och att han inte hinner se så mycket av stället i alla fall. Men nog skulle matte vilja uppleva lite värme i alla fall, fastän det skulle vara jobb.

Ha en bra fortsättning på veckan, hälsningar åt alla.

-Alma, agilityvovven -

Anmäld

Nu har matte anmält mig till Vinnare 2008-utställningen i Helsingfors 14.12.2008. Det blir lång väg att resa. Matte har funderat på att vi kanske till och med tar tåget till Helsingfors. Matte är i alla fall riktigt full av förväntan över att vi ska åka på utställningen. Det är nog jag också, jag vet ju att jag får träffa åtminstone en del av mina syskon, kanske min mamma och många andra gårdshundar där. Det skall bli kul!

Det blir mycket roligt att se fram emot. Den 26.10 ska jag och matte ju också till Seinäjoki på utställning. Kanske vi tar tåget dit också, så får vi öva lite. Om det inte är alltför långt att gå från tågstationen... Vi får se. Husse verkar i alla fall inte särskilt intresserad av att hänga med.

I söndags var vi på Match show här i Vasa. Eftersom jag nu är över ett år, fick jag inte längre delta i valpklassen, utan tävlade nu med de vuxna hundarna. Matte var ändå nöjd med resultatet. Jag fick rött band, men ingen placering bland de röda hundarna. I min grupp var det kring 30 hundar. Det är riktigt bra övning att gå på Match show.

Vad härligt att det är fredag imorgon. Matte har varit så trött hela veckan, kanske det är fullmånen som ställt till det. Idag har det regnat hela kvällen. Då är jag inte särskilt intresserad av att gå på promenad, trots den nya regnkappan som matte sytt åt mig. Jag tycker inte om att bli våt. Håll tummarna för att det är bättre väder i helgen. Matte planerar att städa upp i trädgården och så kanske vi på söndagen deltar i inofficiell agilitytävling. Det skulle vara kul!

Ha en skön helg alla bloggläsare!
-Alma Palma-

Storasyster

Jag har blivit storasyster! Mamma Inkku födde fem små valpar i förrgår. Det blev fem söta valpar, två flickor och tre pojkar, dvs. tvärtom från vår kull där vi var tre flickor och två pojkar. Gå in och kika på bilder av de små sötnosarna på uppfödaren Helis blogg.

Godnatt,
från en stolt storasyster Alma.

Inlägg nr 50

Nu är det igen länge sedan jag skrivit. Matte är lite bättre i armen, men borde inte sitta alls vid datorn på kvällarna, för då känner hon nog av det. Idag dammsög hon också, vilket inte kändes så bra i armen. Oftast är det husse som dammsuger, för matte tror hon är lite allergisk för damm och brukar få ont i halsen och svidande ögon av dammsugningen. Idag hade hon dock ont i halsen sedan tidigare, för hon har åkt på en förkylning.

Ja, vad har då hänt den senaste tiden? Förra veckan hade matte motionseftermiddag med långpromenad från jobbet. Gissa vem som fick följa med och charma hennes arbetskompisar? Jo, jag!! Det var kul! Fast matte hade fullt upp med att hålla mig så jag inte fick någon smäll av någons stavar. Matte har själv också funderat på att börja gå stavgång med mig. Hon brukar spänna fast kopplet i ett slags bälte som är till för att hålla kopplet vid jogging, stavgång och skidåkning. Hittills har hon inte haft stavarna med, men bältet är bra i alla fall och det borde fungera bra också med stavarna.

Samma kväll som motionseftermiddagen ägde rum, fann matte sig med en massa överlopps tid då min motionering hade avklarats på dagtid. Då kom hon på att börja sy. Hon har länge tänkt på att försöka sig på en regnmantel åt mig. Hon hade inte så mycket tyg, men kom på att vi ju på en match show vann en reklamregnrock (för människor), som kanske skulle kunna användas som regnavstötande. Sedan hittade hon också en bit fleecetyg. Tanken var att pröva, men manteln blev så pass bra att vi nog kommer att börja använda det. Här kommer några bilder.



Manteln har redan testats i söndags då jag, matte och husse var på promenad i ösregnet. Matte skulle egentligen vilja lägga till lite reflexband i andra änden av manteln också, men har svårt att bestämma sig för hur. Förslag emottages med tacksamhet.

Nu önskar matte också att hon kunde sticka, för hon skulle gärna sticka en tröja åt mig då den hon fick ifjol nästan är för liten åt mig nu. Matte har aldrig kunnat sticka ordentligt, men kanske hon borde göra ett försök att lära sig...

I lördags var jag med matte ut i skogen en sväng. Vi var ute efter trattkantareller, men klockan var så pass mycket att vi inte vågade oss så långt in i skogen. Så vi kom hem med tom korg. Vi åkte dock en sväng via hundparken i Vasklot där jag också fick springa lös. Tyvärr var det inga andra hundar där, men till min lycka hade någon glömt en fotboll dit. Den lekte jag med och hade så roligt. Matte tänkte inte få mig därifrån, så roligt var det med bollen.

I söndags var det återigen dags för agilityträning efter en lite längre paus. Oj, vad det var roligt. Det är nog verkligen min gren, mycket roligare än tävlingslydnaden. Träningen gick jättebra och jag tog de flesta hinder riktigt duktigt, även om jag hade lite väl bråttom ibland. Matte hade väldigt svårt att hinna med mig ibland. Till och med tränaren skrattade och var förundrad över hur snabb jag faktiskt är. Absolut snabbast av alla i gruppen. Om bara matte skulle vara lika snabb med sina kommandon och att hinna med i min fart. Hon tycker också att det är jättekul!

Ha en bra fortsättning på veckan och lämna gärna en hälsning i kommentaren.

kramar från Alma och matte

Bortstädad sommar

Idag var vi till sommarvillan för att städa undan inför vintern. Det känns alltid så tråkigt! Eftersom matte var sjuk i armen, tillät inte husse henne att hjälpa honom med lyftandet av sommarmöbler och liknande, fast lite kunde hon i alla fall hjälpa till. Eftersom hon inte fick delta i allt bortplockand, fanns det istället lite tid till att gå i skogen och leta svamp. Vi hittade faktiskt några kantareller (dock började de nog kännas aningen torra), några taggsvampar och en hel del trattkantareller. Det var bara andra gången matte hittat trattkantareller. Förra gången var förra hösten då hon och jag var ut med hundmoffa och letade svamp. Här ser ni två bilder av svampskörden.

Husse värmde bastun och tog sig ett bad. Matte hoppade över det också. Orsaken till att husse badade bastu var den att han skulle ut i vattnet och inspektera båten. Vi körde nämligen på en sten förra helgen, men som tur verkar det inte ha kommit några skador. Han tyckte nog vattnet var ordentligt kallt och gick mycket stelbent tillbaka in i bastun. Jag däremot tog mig flera bad, fast nog tyckte jag också att det var lite kallt...

Här ser ni husse i vår båt "Gula".

Imorgon får jag återgå till tävlingslydnadskursen, men tyvärr är det sista gången av den imorgon, så vi missade en hel del av den pga min löptid. Matte tvekar lite om vi alls skall gå på sista gången, eftersom vi missat all träning gällande de moment vi ska gå igenom imorgon, men samtidigt skulle det vara bra att ens se hur de genomförs. Så nog går vi väl dit i alla fall.

Annat som händer denna vecka är att hundmommo är i Vasa hela veckan. Det ska bli roligt! Nästa veckoslut åker matte iväg till Tallinn för en spahelg med facket och kompisen Linda. Det ser hon fram emot.

Ha en bra vecka alla bloggläsare!

önskar Almisen

Mycket ska man se...

...innan ögonen trillar ur. Idag då jag och matte var på promenad stötte vi på två killar på cykelvägen. Det var väl inte så konstigt kanske ni tänker. Nej, det konstiga var att de satt mitt på cykelvägen i shorts, med varsin kaffekopp i handen och varsin tidning framför sig. Gissa om jag var rädd för dem. Jag stannade en bit ifrån och morrade lite dovt. Inte kan man ju sitta mitt på cykelvägen heller! Man kan ju fundera vad de killarna hade tagit, men en av dem var i alla fall lite ängslig över om jag skulle flyga på dem. Så farlig kan jag verka om jag morrar lite. :) Jag kan ännu berätta att det faktiskt bara är 6 grader därute.

Som ni märkt har vi inte skrivit nåt på länge. Matte har försökt hålla sig från datorn så mycket som möjligt, för hon har drabbats av tennis- OCH golfarmbåge i sin vänstra arm. Den blir ju inte precis bättre av att hon sitter vid datorn och redigerar mina inlägg då. Så därför har det varit lite tyst från oss. Armen är lite bättre nu, men fortfarande sjuk. Dessutom har också höger armbåge blivit lite sjuk...

Nåväl, tillbaka till mig. Matte har beslutat att anmäla mig till utställning i Seinäjoki 26.10. Före det ska vi åtminstone på en match show, om inte två. Hur det blir med Vinnare-utställningen i Helsingfors 13.-14.12 har vi ännu inte bestämt. Men matte skulle väldigt gärna ta mig dit. Och jag skulle gärna åka, för då skulle jag få träffa åtminstone några av mina syskon och det är ju såå kul!

Här är tre några veckor gamla bilder på mig och Bosse.

Jag i husses famn på gårdshundsdagarna

Bosse är bäst på att lata sig

Jag tycker bättre om då det händer nåt, fast nog kan jag lata mig jag också.

Hösthälsningar från Alma.

Fototävling

Ja, jag glömde ju att berätta att matte vann andra pris i en fototävling som gårdshundsföreningen ordnat. Det gjorde hon med den här bilden av mig från första tiden jag bodde här i Vasa. Temat var helt enkelt gårdshundar. Medlemmarna fick rösta och de 12 vinnande bilderna (om vi minns rätt) blir senare en gårdshundskalender. :)

Matte vann ett presentkort till djuraffären Musti & Mirri på 15 euro och en mugg från samma ställe. Vann gjorde Emmi Keränen med den här bilden av gårdisen Taru.

-Alma Palma-

Gårdshundsdag

I lördags var vi på Suomen Tanskalais-ruotsalaiset pihakoirat ry:s sommardag och Open Show i Vesilahti utanför Tammerfors. Där fick vi äntligen träffa 3 av mina syskon (Bertta, Armi och Arttu) och min mamma Inkku och deras respektive mattar och lillmattar. Gissa om vi väntat på denna dag!! Det var hela 40 gårdshundar på plats. Det är rekord här i Finland, om vi förstod det rätt. Dagen började med årsmöte och fortsatte sedan med Open Show, dvs. utställning. Jag och mina syskon ställdes ut i unghundsklassen (9 mån-under 24 mån). Arttu var förstås med de andra hanarna, men jag, Bertta och Armi var samtidigt i utställningsringen, tillsammans med 6 anda tikar.

Arttu var först ut. Tyvärr har vi inga bilder av honom i ringen, eftersom vi var tvungna att gå och gömma oss bakom huset under tiden han var i utställningsringen. Saken var nämligen den, att jag började löpa i fredags och när Arttu kände av det, blev stackarn helt snurrig. Hans matte Minna hade nog en jobbig dag, för han var helt ifrån sig av mina dofter. Han tog ingen notis om att vi ju faktiskt är syskon!! Det gick i alla fall jättebra för Arttu, som fick utlåtandet "Mycket god" (erittäin hyvä).

Efter ett tag var det då vi systrar med resten av unghundstikarna att stiga in i ringen. Vi gick i ordningen Armi, Bertta, jag och så resten. Resultatet blev jättebra! Jag och Bertta fick båda utlåtandet "mycket god" (dvs. det nästbästa) och Armi fick utlåtandet "utmärkt" (erinomainen), en annan av tikarna fick också utmärkt. Armi placerade sig på andra plats i tävlingsklassen och jag kom faktiskt på placering nr. 4 och fick ställa mig bland pristagarna. Fick en fin gul rosett med gårdshundsföreningens logo + lite hundmat.


Här kommer domaren Soile Bisters utlåtande i sin helhet (på finska, orkar inte översätta):

"Erinomainen tyyppi, hyväluustoinen, feminininen narttu. Hyvät mittasuhteet, kaunis pää. Hyvät korvat, silmät ja purenta. Erinomaiset raajat, vielä melko rungoton. Vatsaviiva kohoaa. Liikkeessä takaosa nousee ja takaliike jää rungon alle. Kaunis väri. Hyvä luonne."

Domarens utlåtande om mig var mycket positivt. Här mäter hon min mankhöjd, som var 33,5 cm, så än håller jag mig i miniklassen i agility.

Syster Armi står så fint med sin matte Maikki.

Syster Betta med vår uppfödare Heli, gick så fint hon också.

Mamma Inkku ställdes också ut, men tyvärr har matte inte en ordentlig bild av henne i utställningsringen. Hon var i alla fall jättefin!! Efter att alla vanliga klasser var genomgångna var det dags för uppfödarklassen (där fyra hundar av en uppfödare ställs ut och hundarna skall vara så samma typ som möjligt). Jag och systrarna fick ställa upp för Villiniitty (på en normal utställning skulle inte fyra från samma kull få vara med). Kennel Yacatis vann uppfödarklassen, men vi fick alla känslan av att vi var goda tvåor. Domaren sade nåt i stil med att vi var mycket enhetliga, men ännu så barnsliga, så det lät mycket positivt.

Här ställer vi upp oss för uppfödarklassen. Är vi inte fina vi Villiniittys valpar?? Arttu, Armi, Bertta och jag. Arttu har just fått syn på mig och efter det ville han inte stå fint längre.

Under dagens lopp hann vi med många trevliga lekstunder, här försöker jag stjäla Armis godsak.

Arttu och jag, notera Arttus trånande blick...

Dagen var i sin helhet mycket lyckad och jätterolig. Det var så trevligt att äntligen få träffa syskonen och mamma Inkku och uppfödare Heli och de andra syskonens mattar Maikki och Minna och lillmattarna Iida och Liisa och givetvis alla andra gårdshundar och deras ägare (bl.a. den fina Taru med mattarna Henna och Emmi). Oli todella kiva tavata teitä kaikkia, toivottavasti näemme pian uudelleen (ehkä messukeskuksessa joulukuussa!). Vi kommer absolut att delta nästa sommar igen!

Efter gårdshundsdagen var avklarad åkte vi iväg till hotellet Scandic Rosendahl, där vi hade bestämt oss för att övernatta. Vi fick ett jättefint rum! På kvällen var vi på promenad runtom i Tammerfors och matte och husse åt middag i hotellets restaurang. Jag var nöjd över att få stanna på rummet, så trött som jag var. Söndagen blev lugn och skön. Matte och jag var på en promenad på morgonen, sen sov vi en stund till (och jag fick ligga i sängen!). Husse gick och tränade lite i hotellets gym och sedan åt de en underbar frukost. Härligt att börja dagen så bra! Sedan körde vi tillbaka hem till Bosse.

Ha en bra fortsättning på veckan, kära bloggläsare!

-Alma, en riktig gårdshund-

Förstasides bild

Kika in på finska gårdshundsföreningen Suomen Tanskalais-ruotsalaiset pihakoirat ry:s hemsida, där jag just nu finns på bild på första sidan. Är jag inte fin? Där finns också bilder på många andra fina gårdisar.

-Almisen-

Smask smask

Så låter det då jag är med matte i blåbärsskogen. Det är inte matte som låter, utan jag. Kan matte plocka blåbär, så kan jag också. Men jag förstår inte varför hon inte äter dem, utan lägger dem i en burk. Det är ju dumt, då man kan äta dem direkt av busken. Smaskens! Bäst smakar de om jag tar dem från samma buske som matte också plockar av.

Förra veckan tog jag också min första mus. Matte filmade jakten och har gjort en liten filmsnutt av det. Känsliga personer varnas, även om man inte ser död mus i klippet. Kom ihåg att jag är råttehund och ska hålla gården fri från råttor. Matte tyckte nog att det var lite äckligt, eller egentligen tyckte hon synd om musen sa husse. Jag lekte länge med musen, men då jag rullat mig på den några gånger tyckte husse det var nog och tog den av mig. Så det var bara att gå på ny jakt, efter en halvtimme fångade jag en till, råttehund som jag är.

För jämlikhetens skull tyckte matte att vi också måste lägga in bilder av Bosses första (och så gott som enda) musfångst. Den ägde rum för tre år sedan, numera är nog Bosse för lat för att fånga några möss. Om han är ute i bandet, sittar han mest på en sten och äter gräs.

Idag rymde han faktiskt, då husse hade lämnat upp dörren. Jag sprang efter förstås, men matte och husse märkte inte genast att vi sprungit ut. Bosse stannade vid skogskanten och jag sprang fram och tillbaka mellan dörren och Bosse några gånger innan matte förstod att jag försökte visa henne var Bosse var. Jag är ju en duktig jakt- och vallhund också. Gissa om jag fick beröm då matte fick fast Bosse tack vare mig.

Ha en bra fortsättning på veckan!
önskar råtte-,vall- och jakthunden Alma.

Matte minns

Nu tar matte till orda en gång. I förra inlägget utlovades det några bilder av Alma från tiden då hon var riktigt liten valp, det tänkte jag göra nu. Vad härligt det var att titta på bilderna och minnas. Nog var hon så liten då hon kom till oss! Och söt! Fast det är hon ju nog nu också. Jag lägger in bilder från första månaderna Alma bodde hos oss. Bilder från allra första valptiden finns i uppfödaren Helis valpblogg.

Alma föddes 24.7.2007. Det var lite oklart in i det sista ifall vi skulle få någon valp, eftersom vi ville ha en tik och inget annat. Uppfödaren själv skulle ta en tik och så fanns det en annan valpköpare (numera Armis matte) som ville ha en tik. I slutskedet meddelade hon att hon också kan tänka sig en hane ifall det inte kom tillräckligt med tikar, så vi visste att ifall det kom två tikar, skulle vi få en. Meddelandet om att tre tikar fötts kom på natten och gissa om det tog länge innan jag somnade om efter att jag läst meddelandet. Mathias sov så djupt att jag inte vågade väcka honom och berätta. Vi skulle äntligen få hem en valp!!


Det blev en lång väntan, nio veckor innan vi hämtade Alma 22.9.2008. Alma var den sista att födas av fem valpar, den sista som hämtades och också den valp som flyttade längst bort från mamman (som bor i Kouvola).

Sedan Alma flyttade till oss har vi hunnit med mycket. Hon har fått vara med oss på det mesta -bl.a. på två resor till Åland, skidsemester på påsken och stugsemester på midsommaren, i båten och på villan och hem till släkt och kompisar. Hon är så behändig storlek att ta med, så det är inga problem. Vi har varit på ett antal kurser, match shower och men ännu bara en riktig utställning. Dessutom tränar vi ju agility, som Alma tycker är så roligt. Jag har ännu inte knäppt en enda agilitybild på Alma. Jag måste försöka få Almas husse medlurad på nån träning, så kanske det skulle lyckas. På måndag börjar vi också en nybörjarkurs i tävlingslydnad (toko), bara för att pröva på vad det är.

I slutet av augusti har den finska gårdshundsföreningen Open Show och årsmöte och vi har bestämt oss att åka på den. Då kommer vi att träffa många andra gårdshundar och förhoppningsvis också Almas syskon, det skulle vara så roligt.

Summa sumarum har det här knappa året som hundägare varit härligt. Jag har inte ångrat en sekund att vi skaffade Alma och jag tror inte Almas husse har gjort det heller. Man är ju mycket mera bunden då man har hund, men det ger så mycket också. Det bästa av allt är att jag äntligen har en ordentlig hobby och nåt vettigt att göra på min fritid. Också Bosse har fått lite mera fart i sitt liv efter Almas ankomst. I början blev det kanske i Bosses tycke lite för mycket bus och stoj från Almas sida, men nu kan de faktiskt ligga i samma famn utan att Alma måste "bråka" med Bosse.

Dansk/svenska gårdshunden är absolut en ras jag kan rekommendera för hundköpare som vill ha en aktiv hund med härligt lynne och som levereras i behändigt format!

Till sist ännu ett videoklipp filmat 17.11.2007 då Alma är knappa 4 månader gammal. Hon leker med en frusen körsbärstomat som hon hittat på terrassen. Det tog ett tag att få ihop klippet, men nu vet jag hur man gör och kan lägga in fler nån annan gång. :) Jag har också lagt in en engelsk variant av klippet på YouTube, man hittar det här.

-Matte Anna -

Ljuvliga semester

Matte och husse har semester just nu. 2 veckor är avklarade, och två är kvar. Hittills har vi mest flängt runt Finland, men nu är vi hemma och har tid att berätta lite om vad vi sysslat med.

Vi började semestern med att åka till Åland för att hälsa på hundmommo och hennes man och "halvsyster" Quia. Vi tog skärgårdsvägen och sov en natt på Kumlinge, på Länsmans värdshus, ett riktigt trevligt ställe (även om man inte fick mat där efter kl. 18). Vi hade ett rum där också fyrbenta fick vara. Vi hade därför egen ingång och fick inte gå igenom värdshuset om jag var med. Skärgårdsvägen var en jättevacker rutt att ta. Man ser lite mer av skärgården då man åker med småfärjorna istället för med Silja eller Viking.

Jag och husse på en av färjorna på Skärgårdslinjen

Efter Kumlinge åkte vi vidare till Åländska fastlandet, där vi sedan tillbringade 4 nätter hos hundmommo och hennes man. Vi hann med en hel del "turistande". Åland är verkligen vackert och sjudande av liv på sommaren. Förutom att vi åkte runt till olika vackra platser, hann vi också bl.a. med att gå på veterantraktorutställning (där jag träffade en härlig hundkompis att leka med), gå och titta på alla fina segel- och motorbåtar i hamnarna, vara på Ålands sjödagar i Sjökvarteret, shoppa lite och äta mycket gott. Matte och husse var också, tillsammans med hundmommo och Rune, en kväll på Rockoff och såg bandet Mustasch. Matte var lite förvånad över att de faktiskt var riktigt bra, men å andra sidan gillar hon också det mesta i musikväg då den spelas live.

Hundmommo Agge och hennes man Rune bor lite på en halvtimme utanför Mariehamn och riktigt utanför deras hus går det kor och betar i en hage. De var så stora och bara stirrade på mig hela tiden, så jag var tvungen att skälla och morra lite åt dem varje gång vi gick förbi dem. Vi såg också många rådjur på åkrarna och ängarna runtom deras hus. Härligt!

Muu!

Uppe i utkikstornet vid Uffe på berget, det var verkligen högt. Matte fick lite "spindel" som husse kallar det.

Från Åland åkte vi med Silja Europa. Jag var så jättetrött, att matte och husse t.o.m. vågade lämna mig ensam en stund i hytten, så att de kunde gå på buffé. Jag sov nöjt i min bur (min "husvagn") så länge. Vi stannade en natt i Åbo på hotell. Hotellrumsfönstret vette mot Aura å och jag hade fullt upp med att skälla på folk som vågade gå under mitt fönster. Nästa dag åkte matte och husse till det nyöppnade Ikea och jag fick åka till hundmoffa och hans Barbro under tiden. Det gick också riktigt bra.

Här försöker jag visa mig från min farligaste sida så att de förbipasserande Åboborna skulle hålla sig borta från mitt fönster (mattes kommentar: vi var på fjärde våningen) .

Efter Åbo stannade vi hemma en natt, för att sedan åka vidare till Jakobstad för att fira Jakobs Dagar. Vi bodde hos hundfammo och -faffa 3 nätter. Vistelsen började med Match Show. Matte anmälde mig till valpklassen och dessutom hade husses gudson (hundfasters son) Oskar bestämt sig för att visa upp mig i junior handler-klassen. Tilläggas kan att han aldrig visat upp nån hund tidigare. Jag min vana trogen gjorde ingen besviken. Oskar blev fjärde i Junior handler (av ca 15 förare). Ett jättebra resultat för en som aldrig tidigare visat upp en hund och dessutom inte hans egen hund. Jag tyckte det var kul att gå i ringen med Oskar och gick så fint så. I valpklassen, då jag gick med matte, fick jag blått band och blev sedan tredje av de blåa. Sammanlagt var det 48 hundar i valpklassen, så resultatet var ju riktigt bra. Jag vann två pokaler, en hundmatspåse, några bollar och lite smått och gott "sponsorkrääsä".

Oskar och jag med vinsterna från Junior handler-klassen

Att stå på bordet och visa tänderna är jag inte speciellt förtjust i, det bidrog troligen till det blåa bandet för annars gick jag jättefint.

Undet Jakobstadsvistelsen var vi en dag ute och seglade med matte och husses goda vänner (och mina "faddrar") Riikka och Anders. Vi var borta hela dagen, sammanlagt seglade vi nästan 6 timmar. Jag var en riktigt duktig segelbåtsvovve. I lördags åkte vi hem, för matte och husse var på 30-årsfest hos mattes goda vän Anki.

I torsdags fyllde jag och mina syskon förresten 1 år. I present fick jag bl.a. en ny sele och ett riktigt köttigt tuggben. Min mamma skickade också mig ett litet paket. Tänk vad tiden går och att jag har blivit så stor. Kanske jag letar upp nån gammal bild av mig som valp en annan dag, så får vi minnas tillsammans. Men nu orkar jag inte skriva mer idag, för också idag har det varit en händelserik dag. Men den storyn tar vi en annan dag....

God natt och en bra början på veckan önskar 1-åringen Alma.

Midsommar och besök av Lucky och Mio

Ja, det är som Peter skrev i kommentaren till det tidigare inlägget: sommaren är en rolig tid och inte skall man sitta inne framför datorn då, det kan man ju göra de andra nio månaderna av året. Men ibland händer det i alla fall att man får lite tid över och kan visa upp lite nya bilder av allt roligt man gör nu på sommaren.

I helgen var det midsommar. Matte och husse packade ihop och tog med mig ut till en stuga ute på Bergö. Man måste åka med färja för att komma ut till stugan. Medan vi väntade på färjan fick jag skälla lite på måsarna genom det öppna bilfönstret, det var kul. Vi var på stugan från torsdag till söndag. Med oss var också fem av matte och husses goda vänner. Gissa om vi hade roligt! Vi åt en massa god mat och dryck (ja, jag fick också smaka en del, men inte så mycket på drycken) och umgicks mest och så badade bastu förstås. En sak som människorna gjorde förstod jag mig dock inte på. De hade av någon anledning släpat ut en tv på terrassen. Till tv:n var det kopplat två konstiga avlånga manicker som människorna stod och sjöng i (eller åtminstone påstod de att det var sång). Jag tror de kallade det för Singstar, men vad vet jag... Kul verkade de åtminstone ha, fastän det inte alltid lät så bra. Matte har faktiskt redan tidigare talat om att det skulle vara roligt att få prova på det och nu fick hon nog så det kanske räcker för ett tag framöver.

På lördagen var vi och gick Björkö vandringsled som var 7 km lång. Vi grillade lite korv och spelade lite kort halvvägs för att vila upp oss. Det var kul, för jag fick springa lös största delen av tiden. Lite jobbigt var det ju, då jag hade så stor flock att hålla koll på. Men jag är ju en så bra vallhund, så det var inga störra problem. Människorna är ju ändå så långsamma, så jag hinner då alltid ikapp dem.

Vid rastplatsen fanns ett träsk och det var kul att springa i mossan.

Efter vandringen var det skönt att svalka sig i vattnet och ta mig mitt livs första simtur.


Då vi väl åkte hem på söndag, var jag så slut att jag sov hela vägen hem och så gott som hela dagen därhemma. Då jag och matte skulle åka på valpagility på kvällen, gick jag och gömde mig under soffan, så trött var jag. Men när vi väl kom till Vörå och agilityträningen orkade jag nog och det gick faktiskt extra bra. Jag passade dock på att vila mig lite i pauserna.

Igår åkte husse till Korea igen. Han kommer hem på fredag kväll. Han var inte så glad över att behöva åka. Stackars husse. Vilken tur att matte och husse snart får semester, så de får vila upp sig och tillbringa mycket tid med mig och varandra förstås!

Igår hade vi besök av mattes kompis Linda, hennes sambo Aki, deras barn Mio och hund Lucky. Gissa om jag blev förvånad då matte kom hem från jobbet, släppte ut mig ur köket (där jag tillbringar dagarna) och det kom en annan hund emot mig. Lucky var rolig, fast hon ville inte leka så mycket. Mio var rolig att pussa på och han bara skrattade då jag gjorde det. Han var nästan lika söt som jag.

Ikväll hade vi sista KAM-kurs gången. Också valpagilityn har paus i tre veckor, så nu har jag alltså sommarlov. Men matte hotar nog med att vi tränar här hemma för oss själva i sommar. Fast det tycker jag ju är kul, för det brukar ge mig mycket godis.

Ha en skön fortsättning på veckan. Hoppas på lite sol!

-Alma-

PS. Tänkte glömma att berätta att matte i söndags hittade en fästing som bitit sig fast på min mage. Usch då! Och jag som fick fästingmedel i onsdags, men kanske det inte hade hunnit börja verka ordentligt då ännu. DS.

Länge sedan...

Nu var det nog alltför länge sedan vi skrivit nåt. Nå, jag är väl delskyldig till det, då jag tuggat sönder mattes datakabel, så hon inte ens kan starta datorn.... En annan orsak är faktiskt att vi haft så fullt upp. Det är också för den sakens skull tråkigt att vi hunnit skriva så sällan, för vi kan ju inte berätta allt roligt vi gjort nu på en gång. Tyvärr!

Dagen efter senaste inlägget, hade vi kalas hos oss. Bosse fyllde 8 år och jag hade samma dag namnsdag. Kan ni tänka er vilket sammanträffande. Vi fick båda två varsin extra portion med godsaker.

Här ser ni Bosse med sin portion.

Förra veckan var vi på Match show till Vörå. Vädret var härligt, det var faktiskt riktigt varmt (man nästan glömmer att det faktiskt varit sådana dagar i år också) och det gick jättebra på showen. Jag ställdes ut i valpklassen. Det var 8 valpar som deltog. Först ställdes vi ut två och två och där fick jag rött band, dvs. var den bättre. Sedan gick alla röda emot varandra. Jag och en Westie (som också hette Alma) blev de två sista och domaren funderade länge mellan oss. Till slut vann den något äldre Westien, så jag blev tvåa. Men domaren poängterade att vi var mycket jämnstarka och fina hundar, så matte var mer än nöjd. Husse var faktiskt också och tittade på (och agerade fotograf).

Tandcheck

Ibland tittar jag faktiskt på matte då vi går, här har ni beviset.

Vilka fina priser vi fick, både jag och matte.

I lördags var vi på hundmoster Jessicas födelsedagskalas i Nykarleby och tillbringade sedan natten på hundfammo och -faffas villa. Där fick jag springa lös, men drabbades av temporär dövhet då matte och husse försökte kalla in mig. Nå, jag kom nog till dem till sist i alla fall, men vad kan jag göra att jag inte hör då de ropar, då jag ser så mycket intressanta saker. Matte och husse var dock inte så glada över min dövhet.

Hundmommo har nu fått semester och tillbringar 5 veckor i Vasa. Vad roligt det är att ha henne lite närmare ett tag. I söndags var också hundmoster Quia på besök. Egentligen är jag inte rädd för henne, men lite var jag tvungen att låtsas vara underlägsen, så hon inte skulle bråka med mig. Fast egentligen ville jag bara visa henne min fina prickiga mage. Quia åkte till Åland ännu två veckor, men kommer tillbaka då Rune får semester. Då ska vi minsann springa och ha roligt på sommarvillan!
Igår hade jag och matte träffis med en av mina pojkvänner och hans matte. Det var kurskamraten Gapo, som är en Portugisisk podengo (Podengo Portugués) och aningen yngre än mig. Vi skulle träffas vid hundparken i Vasklot, men våra mattar vågade inte släppa in oss i inhägnaden, för det var många stora hundar där. Så vi åkte istället till Gamla hamn och gick där på skogsvägar. Eller jag och Gapo sprang ju mest förstås. Gissa om vi hade ordentligt med fart! Gapo stötte dock sin ena baktass och haltade lite, hoppas det inte var nåt allvarligt. Våra mattar bestämde i alla fall att vi snart skulle få träffas igen. Kul!

Detta var enda bilden matte fick av oss, för vi stod inte stilla många sekunder åt gången kan jag berätta.

Imorgon ska matte och husse på bröllop. Hundmommo har lovat komma och hålla mig och Bosse sällskap. Tips om hyss vi kan hitta på då mottages med tacksamhet.

Ha en bra helg,

önskar Alma-Palma