Jobbig natt

Idag är en sån dag då jag inte kommer att få något vettigt gjort. Ögonen går nästan i kors av trötthet, för Ella har hållit mig vaken inatt. Det känns som om jag spenderat mera tid i hennes rum än i vårt eget inatt (fast riktigt så är det inte). Hon har vaknat och varit ledsen och absolut velat att jag stannar kvar. Så jag har suttit i stolen i hennes rum, med fötterna på hennes bord och slumrat till mellan varven. Ella har då legat snällt i sängen och antingen slumrat till eller legat och snusat på sin älskade kanin. När jag tyckt att nu sover hon nog och har försökt flytta mig tillbaka till min säng, har hon oftast vaknat efter 5-10 minuter och så började vi om från början. Nu är det inte hosta eller snuva som orsakar detta, utan hon tycks bara vara inne i en period av nån slags separationsångest. Jag hoppas innerligt att det är en period som går snabbt över!



Eftersom jag i så många bloggar har sett riktigt våriga bilder, så ska jag visa er hur det ser ut utanför vårt hem. Här har vi massor av snö och det har varit ordentligt kallt på nätterna, så det känns nog som det är en bit till våren här än. De två första bilderna är från vår bakgård, ni kan se vår julgran som inte kommit längre än ut på gården, haha. Den sista bilden är från framsidan. Bilderna är inte de bästa, men ni ser ju i alla fall hur mycket snö vi fortfarande har.

 

  

Rådgivningsbesök och playdate

Igår var vi ju på 1-års kontroll till barnrådgivningen. Nu äntligen fick vi träffa vår ordinarie hälsovårdare för första gången. Hon var nu också vår sjunde hälsovårdare. Det är nog ganska många på ett år det! Hon verkade i alla fall riktigt trevlig, så vi får hoppas hon är på plats också i fortsättningen. Ellas mått som 1-åring var (med måtten som 10,5 mån inom parentes): 7410 g (7050 g), 71,2 cm (70,2 cm) och huvudomkrets 46 cm (45,5 cm). Hon är liten, men växer i sin egen kurva. Hälsovårdaren hade inget att klaga på. Det kändes skönt, för jag var ju orolig för hur hon växt då hon äter så dåligt mellan varven. Hon skulle ju egentligen ha fått tre vaccinationssprutor också, men vi beslöt gemensamt att skjuta upp det tre veckor framåt, trots att hon kunde ha fått dem nu då hon ändå inte hade feber. Hon har ändå varit mer eller mindre sjuk i två veckor, så jag ville att hennes kropp skulle få tillfriskna helt innan hon fick sprutorna.

På rådgivningen hade vi också träffis med Ellas BB-kompis/mamma-babygrupps-kompis M och hans mamma, eftersom de också råkade ha 1-års kontroll samtidigt. Ella och M är födda på samma dag, så de firade båda sin första födelsedag i söndags. De följde med oss hem för en liten playdate och för att hjälpa oss att äta upp den överblivna kakan. De små kompisarna var så söta och lekte riktigt bra tillsammans (fastän det ser ut som om de bråkade på den andra bilden, haha). Det måste vi absolut göra om!

1-årsdagen i bilder

Morgonen började med paketöppning. Ella fick bland annat en leksaksspis.

Sen blev det kalas, med ännu mera paketöppning då moffa och bonusmommo, fammo och faffa och fastrar/kusiner med familjer kom på besök.

 



I moffas famn var det bra att vila en stund och bekanta sig med nya nalle.

 

Den tredje tårtan, som äntligen blev tillräckligt fuktad och sån som jag ville i smaken. Övning ger färdighet. Men dekoration skulle jag gärna ha lite mer övning med. Vi hade köpt karamellfärg, för att färga en del av sugarpasten, men den glömdes i affären eller kom bort på vägen hem.

***

Idag hade vi besök av en kille som också blev 1 år igår och hans mamma. Men mer om det imorgon. Då får ni också läsa om dagens rådgivningsbesök.

Färdigkalasat

 

Nu har vi kalasat färdigt för denna gång. Jag är så nöjd och lycklig över att vi fått fira vår ettåring med så många nära och kära på sammanlagt tre kalas. Det är härligt att så många velat fira det med oss. Ella har fått så många fina presenter, som jag ska försöka fota någon dag. Lite bilder från dagens kalas kommer säkert också upp imorgon. Här uppe får ni i alla fall se Ella i en av födelsedagspresenterna, en alldeles egen stol (eller hon fick egentligen två sådana). Imorgon ska vi på 1-års kontroll till rådgivningen. Det skulle ha inneburit tre vaccinationssprutor också, men jag tror inte hon kan ta dem nu, för hon är ännu snorig.

Ha en bra början på veckan!

Bättre sent än aldrig: Förlossningsberättelse

Ella 1/2 dygn gammal

  

Jag har redan en längre tid tänkt att jag borde skriva ner min förlossningsberättelse, för jag vet ju att man glömmer så snabbt. Idag är det ju ett år sedan. Jag har hunnit glömma, eller förtränga en del, men jag skriver ner det jag minns (med stöd av pappren jag fick med mig från förlossningsavdelningen). Jag skriver ner det för min egen skull, så man behöver inte läsa om man inte är intresserad. Känsliga kan ju också för säkerhets skull varnas. :)

Den sista veckan innan Ella föddes inleddes med ett besök på mödrapolikliniken, där jag sprungit på extra kontroller de sista veckorna p g a min graviditetshepatos. Det togs nya blodprov och jag fick tid till nästa dag (tisdag) till förlossningen för igångsättning ifall värdena inte blivit bättre. Vi förberedde oss för igångsättning, men blev hemskickade då vi kom på tisdagen då blodproverna visade på förbättrade värden och ultraljud och CTG-kurva visade att allt var bra med babyn. Lite snopna var vi, men samtidigt var vi ju glada för att Pärlan, som vi kallade babyn, skulle få växa till sig lite. Jag fick ny tid om en vecka, ifall ingen förändring skulle ske före det. På måndagen hade man gjort en hinnsvepning, som kanske kunde sätta igång förlossningen lite snabbare, sade man. På onsdag tror jag att en del av slemproppen gick och en del kom också på torsdagen.

På torsdag kväll (dvs. 3.3.2011) kring halv 8, började jag få sjuka sammandragningar, efter att ha ägnat eftermiddag och kväll med att skruva ihop en Ikea-byrå (tips på sätt att starta förlossning!). Värkarna var redan från början rätt regelbundna, men ganska korta. Sambon gick och lade sig som normalt (och har senare sagt att han inte trodde att det var allvar än), men själv kunde jag inte sova utan låg på soffan och klockade värkarna med Värktimer-app på mannens Iphone. Jag tog några Panadol och duschade några gånger. Jag var konstigt lugn, i förväg trodde jag att jag skulle bli panikslagen direkt.
 

Kring 2-tiden ringde jag förlossningssalen då jag kring 2 timmar hade haft värkar med högst 10 minuters mellanrum. De tyckte att jag skulle avvakta lite till, eftersom värkarna ännu var rätt korta (kring 45-50 sek). Jag fick order om att ta mera Panadol. Kring 5 på morgonen väckte jag den blivande pappan och konstaterade att jag tror vi måste börja åka in. Då hade egentligen inte värkarna förändrats så mycket, men de var rejält sjuka. Efter lite "morgongröt" och rastning av Alma åkte vi iväg.

Vi kom in till förlossningssalen kring kl. 6.30 och de tog en CTG-kurva. Sammandragningarna blev förstås lite glesare så fort vi kommit dit och jag var livrädd för att de skulle skicka hem oss. Istället bad de oss ta en kort promenad och komma in för ny kurvtagning om en halvtimme. När vi kom tillbaka blev jag intagen och fick ett eget rum (klockan var kring 10). Samtidigt var det skiftesbyte för barnmorskorna, så en ny barnmorska visade oss till rummet. Till att börja med fick jag en uppvärmd rispåse som smärtlindring. Jag hade i brevet man skulle skicka till förlossningssalen på förhand önskat att få gå i badet om det var möjligt. Barnmorskan kom och frågade om jag ännu ville gå i badet och det ville jag. Jag badade i ungefär en timme. Jag tycker inte att badet lindrade smärtorna desto mer, men det hjälpte åtminstone mig att slappna av mellan värkarna. På grund av hepatosen måste babyns välmående kontrolleras extra ofta (jag tror risken för syrebrist är större), så barnmorskan kom in flera gånger för att ta CTG-kurva för att se att babyn fortsättningsvis mådde bra.

Efter badet fick jag så småningom prova på lustgas och med hjälp av den klarade jag av eftermiddagen. Efter ett andra skiftesbyte och en ny barnmorska konstaterat att jag var öppen 5 cm, frågade jag när man ska ta epiduralen om man vill ha den. Då fick jag den rätt omgående, klockan var då 15.50). Att få epiduralbedövning tyckte jag var lite skrämmande. Jag som inte ens hade behövt sy ett sår eller vara intagen på sjukhus, hade mitt  i allt en massa slangar och nålar fastsatta på mig. Men epiduralen hjälpte mig verkligen att samla nya krafter, för jag började vara helt slut vid detta laget efter en natts vakande och en hel dag efter det med värkar. Man spräckte mina hinnor, så vattnet gick kl. 16.20. Sen slumrade jag till några minuter, då sambon gick och åt lite. I samband med att jag fick epiduralen tror jag att de började ge mig värkstimulerande medicin, för värkarna var fortfarande inte tillräckligt långa/intensiva. Jag minns i alla fall att de justerade dosen flera gånger under kvällen. Senare fick jag en omgång till av epiduralen (kl. 18.50), men då krystningsvärkarna kom igång verkade den inte längre, så det var lustgasen som gällde.

Jag började få krystningsvärkar kl. 19.50. Till en början stod jag upp, men fick efter en stund lägga mig ner. Krystningsskedet tog hela 58 minuter. När väl Pärlan kom ut konstaterade man att hon kom med ansiktet uppåt (normalt har de ansiktet neråt), vilket barnmorskorna inte märkt att hon skulle göra. Så inte undra på att krystningsskedet tog så lång tid, då dessa förlossningar oftast brukar sluta med att barnet tas ut med sugklocka. Barn som kommer ut med ansiktet uppåt brukar kallas för "stjärntittare". Det tycker jag låter lite sött, men jag skulle gärna ha varit utan detta då det innebar en hel del extra kämpande.

Lilla Pärlan föddes i alla fall kl 20.49 fredagen 4.3.2011. Man räknar att förlossningen tagit 21 timmar, eftersom de räknar att förlossningen börjat från då värkarna var regelbundna,  fast jag i själva verket hade haft värkar i flera timmar innan dess. Det blev en jobbigt långdragen förlossning, men det stämmer verkligen då man säger att allt är glömt då barnet väl kommit till världen. Den lycka jag kände då Ella sattes på mitt bröst är nåt jag aldrig hade kunnat föreställa mig. Jag tror nog pappan kände detsamma. Pappan var för övrigt ett stort stöd för mig under hela dagen och kvällen, jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle ha varit att göra detta utan honom.

Jag har aldrig varit med om att en måltd bestående av några smörgåsar och youghurt kan smaka så himmelskt gott, som den måltid vi blev bjudna på efter förlossningen gjorde. Jag har för övrigt aldrig haft så god aptit som jag hade veckan efter förlossningen.

 
När Ella kommit ut var det igen dags för skiftesbyte (det tredje), så det blev faktiskt så att den barnmorska som tagit emot oss då vi kom in fick sy mig och det blev tyvärr en hel del stygn. Lite konstigt att tänka att hon hunnit vara hemma och sova sin "natt" och ha sin fritid och kommit tillbaka, medan vi kämpat på där på avdelningen.

 
Vi hade inte tagit reda på könet och det är jag så glad över att vi inte gjorde, för det var nog extra roligt att få veta det när hon väl kom till världen. Så om vi får några fler barn, vill jag inte veta könet.

Oj, vad långt det blev. Det är väl knappast nån som orkade läsa ända till slut?

Ella 1 år

Idag blir vår älskade lilla solstråle Ella 1 år. Jag kan inte fatta att det redan gått ett år. Ja, så säger alla, men det är verkligen otroligt hur snabbt tiden har gått. Det känns så stort att vi nu har en 1-åring här hemma. Hon är inte längre nån liten bebis, utan faktiskt en tjej med egen vilja och personlighet!

Grattis på födelsedagen, mammas och pappas älskling! 

 

Nu ska jag ta itu med det sista inför kalaset, men jag har förberett ett tidsinställt inlägg lite senare idag. Sen kommer det vanliga "månadsinlägget" också i nåt skede, men det blir kanske inte idag. Jag hann ta några bilder av 1-åringen, men jag tyckte de blev så tråkiga och tänkte ta fler senare. Under tiden lekte hon vid sin nya leksaksspis och mitt i allt damp hon i golvet med huvet före. Jag hann inte riktigt se hur det gick till, men nu har hon i alla fall en bula i pannan. Så några fler 1-årsbilder blir det knappast tagna idag. Hon grät en liten stund, men nu verkar allt bra igen. Lilla vännen... åh vad man önskar att man kunde stå bredvid henne hela tiden så man kunde undvika att hon stöter sig, men det är ju tyvärr omöjligt.

Andra 1-årskalaset

För ett år sedan denna tid hade jag haft förlossningsvärkar i omkring 2 timmar. Imorgon är det ett år sedan Ella föddes. Idag firade vi detta med hennes andra födelsedagskalas, denna gång för några kompisar (både våra och Ellas). Efter att ha stressat hela dagen pga dålig planering och en del smärre motgångar (bl.a. en kakbotten som gick sönder), var det roligt att få sätta sig ner och umgås en stund med vännerna som vi hinner träffa alltför sällan. Ella tyckte också det var jättekul, då hon fick leka med kompisarna Anton och Elin. Här kommer ett litet bildregn från kalaset. Ordentliga bilder på presenterna får ni se senare.

 

 

   

Tårtan blev tyvärr inte riktigt som jag tänkt mig.
 

Annat som bjöds på var Cake pops, mockarutor (eller snoddas som de heter i min kokbok), smörgåsrån, riskakor och pepparkakor för de yngre, vindruvor och en tonfiskpaj som sambon bakat.

De tre kompisarna

Kvällen avslutades med lite lek med Sound Touch-appen på pappas telefon, jättekul tycker Ella.

Första HVC-besöket

 En snorig näsa

 

De senaste nätterna har vi sovit lite dåligt här hemma. Ella har varit vaken och ledsen och velat ha oss nära. Senaste natten var det extra jobbigt. Jag vakade dryga två timmar med henne, sen tog sambon över och vakade närmare en halv timme innan hon äntligen somnade. Hon var ledsen och kunde inte komma till ro och ställde sig upp i sängen titt som tätt. Hennes förkylning har blivit värre igen och hon var jättesnuvig och hostade. Jag tyckte också hon tog sig för örat mellan varven. Så idag bestämde jag mig för att det var dags för Ellas första besök till hälsovårdscentralen (om man inte räknar med rådgivningsbesöken då förstås).

Vi åkte iväg kring 10-tiden och var förberedda på flera timmars väntan, men vi fick faktiskt komma till en läkare efter ungefär en halvtimme. Läkaren var jättebra och gav så bra instruktioner för hur jag skulle hålla Ella då han kollade öronen, som visade sig se friska ut. Han konstaterade att hon har en hel del slem i lungorna, men att de inte i detta skede kollar infektionsvärdena då hon ändå inte har nån feber. Så vi får återkomma ifall det blir värre.

Under dagen har Ella snorat rejält, men hon har ändå varit pigg och glad så gott som hela tiden. Efter HVC-besöket tog vi en sväng till stan och Ella fick sova i vagnen. Vi åt också lunch på stan. För första gången på länge åt hon en hel matburk utan minsta krångel. Jag tänkte att det berodde på att vi var i en annan miljö, men också middagen blev uppäten utan krångel fastän vi var hemma. Matkrångel har vi haft rejält av de senaste dagarna, ja faktiskt veckorna, men mer om det en annan dag. 

Nu hoppas vi på en frisk tjej, det är ju två kalas som väntar i helgen.

 

Men lika glad tjej ändå.

Äntligen

Äntligen är jag färdig med köksgardinerna! Så nu har jag bytt ut julgardinen till den nya fuskhissgardinen. Jag är riktigt nöjd, trots att gardinen kanske inte tål att granskas på nära håll från alla vinklar. Det var verkligen inte det lättaste. Det var ju första gången jag sydde en fuskhissgardin och hade dessutom valt ett så tunt tyg att jag var tvungen att ha ett vitt tyg bakom. Det var just det dubbla tyget som gjorde det så svårt. Sen var det också svårt då gardinen skulle vara så lång (2 meter). Det gjorde allt mätande och pressande av veck (i det dubbla tyget) extra svårt, åtminstone för mig som ju inte är nån van sömmerska. Men nu har jag i alla fall nya gardiner, som lär få hänga där ett tag.

Före 

 

  Efter

 

Isutflykt

Idag kom pappan i familjen oväntat hem efter lunchen. Han hade bestämt sig för att ta lite ledigt nu när det är sportlov, så vi gjorde en liten utflykt ut till sommarvillan. Isen är så pass tjock, att det gick att köra bil ända fram. På vissa ställen var det dock en del flödvatten, så det var nära att vi skulle köra fast några gånger. Vilket härligt februariväder vi hade! Solen värmde så underbart. Alma sprang lyckligt omkring, Ella fick åka lite pulka och så kikade vi lite inne i stugan, där det ju ska renoveras en del innan sommaren. Innan vi åkte hem, fick Ella lite mellanmål på bastutrappan.

Det var verkligen härligt att komma ut lite i solen, vi som varit mest inne de senaste dagarna på grund av våra förkylningar och olika kalas. Ella hostar lite ännu, men annars hoppas jag att vi så småningom ska ha klarat av sjukorna för denna gång.

  

Tallrikshylla

Allt kalasande och förkylningen har tydligen gjort Ella väldigt trött. Hon sover ute på terrassen, där hon nu legat i vagnen i snart tre timmar (rekord igen!). Snart måste jag faktiskt gå och väcka henne, för vi ska snart iväg och hälsa på hennes moffa och hämta hem Alma som varit där över natten. Jag har hunnit städa, äta, lata mig och surfa runt lite. Jag skulle ha hunnit fixa middagen, men det visade sig att köttfärsen vi hade i kylskåpet var gammal. Så nu sitter jag och drömmer om hur Ellas rum ska inredas. Nu har jag fått för mig att vi ska ha en tallrikshylla att sätta lite böcker och kanske några nallar i. Det tycker jag är så fint. Om nån vi känner har en gammal hylla skräpandes i vrårna (behöver inte vara vit, det går ju att måla), eller t o m vill snickra oss en för en billig peng, så tag kontakt.

 

Bild: Sköna hem

Hemma efter trevlig fest

Ella i lånad klänning och kofta 

Jag kikar bara in för att berätta att vi nu är hemkomna från en riktigt trevlig bröllopsfest! Tack Sofia och Toffe! Ella var så duktig och orkade festen igenom, med en ca 20 minuters powernap i vagnen i ett skede. Vi stannade så länge att vi hann se en del av dansen, en skotsk sådan, sedan var det dags att få hem Ella för att sova. Vi klädde på henne pyjamas under ytterkläderna innan vi åkte, hon somnade i bilen på vägen hem och vaknade inte av att bli flyttad i sängen där hon nu sussar så sött. Nu hoppas vi på att hon sover en lika bra natt som förra *, då hon endast vaknade till två gånger och sen sov till klockan 9.20 (!). Jag måste riktigt gå och se så hon andades i nåt skede, för så länge har hon aldrig sovit. Stackarn var väl trött efter sin förkylning, som nu verkar vara på bättringsvägen.

Fler bilder från kvällen får ni se senare.

God natt!

*Vad många av mina inlägg som på sistone slutat med förhoppningar om god sömn!

Första kalaset

Så har kalasandet inletts. Min och Ellas förkylningar var aningen bättre idag, så vi bestämde oss för att hålla kalaset som planerat. Så det blev första 1-årskalaset ikväll. Nästa helg blir det två till. De första att fira Ella var min familj: Ellas mommo och extramoffa, Ellas gamlamoffa (min morfar) med sambo, min morbror med familj och två av Ellas morbröder. Ellas moffa kommer nästa helg och en morbror bor tyvärr på annan ort. Nästa helg blir det några kompisar på lördag och pappans familj och min pappa på söndag. Ella fick så fina presenter, faktiskt kläder av alla utom mommo och extramoffa, ska visa dem senare. Hon var som vanligt en liten solstråle och verkade gilla kalas.  

 

Det var premiär för den gröna klänningen, men den nya koftan får vänta lite för den är lite stor,

så det fick bli en gammal kofta

Vi bjöd på tårta (som blev lite hastigt ihopfixad utan desto mer planering, men som tur blev helt ok i alla fall), Cake pops, kanelbullar och skinkpiroger. Jag hade hittat så söta mörkrosa servetter, som matchade Ellas kofta, haha.

  

 

 

 "Ännu förstår jag inte riktigt hur man blåser ut ljuset!"

Mommos och extramoffas present var intressant
 

Det blev ett riktigt lyckat kalas och jag är glad över att vi delat upp kalasandet som vi gjort. Det hade blivit alldeles för trångt annars. Och så hinner man ju prata lite med folk också såhär. Nu ska jag sippa lite på ett glas rödvin innan jag går och lägger mig och laddar inför morgondagens bröllop. Jag håller verkligen tummarna för att Ella inte ska hosta så mycket inatt, för även förra natten fick jag springa hos henne minst en gång i timmen då hon hostade och vaknade. Konstigt nog hostar hon knappt alls då hon är vaken.

Dagen i bilder

Här har vi fortsatt med sjukstugan också idag. Ella har fått en jobbig hosta, som störde hennes nattsömn rejält inatt. Stackarn var vaken minst en gång i timmen, ibland oftare. Hon verkar ha jätteont i halsen, men har hela dagen varit riktigt pigg och glad ändå, den tappra lilla tjejen. Själv är jag också rejält förkyld. Vi inledde dagen med att ligga en stund på soffan och kolla på Prins Daniels presskonferens där han berättade om den lilla prinsessans födelse. Jag kunde inte låte bli att bli lite tårögd av den stolta pappans berättelse.

   

 
Trots krassligheten har vi haft en hel del program idag. Det är ju en del släkt som är i stan för min plastsysters (eller kanske vi skulle kalla dem för extrasystrar såsom vi också kallar deras pappa för Ellas extramoffa :)) bröllop på lördag. Idag ville det blivande brudparet komma och uppvakta Ella inför 1-årsdagen och vi fick också den andra systern medlurad. Med sig hade de en present åt Ella, en härlig hemstickad tröja som blir bra till hösten/nästa vinter. Jag hade passat på att prova göra Cake Pops (enligt detta recept, men jag använde Ballerina kakaokex). De blev goda, men kanske inte de finaste för jag hade lite för lite choklad, så det blev lite för grunt att doppa i. Jag hade inget att ställa Cake Popsen i, så ett äggpaket fick agera stöd. Tror bestämt att jag får komma på nån bättre lösning tills de riktiga kalasen. Tips?

Blivande bruden, systern med Ella och blivande brudgummen med Alma

Efter att gästerna åkt kom min mamma hit för att hålla oss sällskap. Hon tog ut Ella och Alma på en promenad, så jag fick vila mig och Ella lite frisk luft. Sen åkte jag och pappan och handlade, medan mamma var här och lekte med Ella.

Nu känner jag mig helt däckad, så sängen kallar. Håll tummarna för att vi får en riktigt bra natt och att vi är friska imorgon så vi kan ha kalas.

Fastlagstisdag

Årets fastlagstisdag spenderades mest hemma. Ella är fortfarande ordentligt snorig och själv har jag åkt på samma sjuka. Idag har jag ändå försökt göra allt för att undvika att tänka på nån förkylning för egen del och har faktiskt fått en hel del uträttat i hemmet, då Ella sovit två ovanligt långa tupplurar (båda utomhus dessutom). Den andra tuppluren var vi dessutom på en timmes promenad med Alma och ändå hann jag med en hel del. Något fastlagspulkande iddes jag inte ta ut Ella på idag p.g.a förkylningen, men jag fick i alla fall en fastlagsbulle (eller semla som ni svenskar kallar den) då pappan kom hem. Och vädret var ju riktigt strålande på dagen. Så lite fastlagstisdagsfeeling fick jag i alla fall.