Hälsningar från värmen

Nu har det redan gått en vecka sedan vi kom hem från underbara Thailand. Jag längtar tillbaka och skulle kunna åka tillbaka när som helst om jag fick. Förstås är det ju några man gärna skulle ta med sig, däribland de små fyrbenta i vår familj. De sköttes ju av hundmoffa och hans Barbro under tiden vi var borta och det gick riktigt bra. Det var knappt så vi fick hem dem tillbaka, så bra hade de haft det. Jag tror bestämt att de är ordentligt saknade. Hundmoffa: ni får komma och låna Alma när som helst om ni vill ha promenadsällskap. Hon kommer så gärna.

Mitt nya husdjur...nej, en elefant de gick omkring med på gatan utanför en restaurang i Kata. Blev förvånad då den kändes så hårig.

Tillbaka till vår resa. Hur sätter man ord till två så händelserika veckor?? Jag tror bilderna får tala sitt eget språk, men jag kan ju kort sammanfatta. Klicka på bilderna för att se dem i större format. Vi var alltså i Kata Beach, Phuket, Thailand. Vi bodde på samma hotell (Casa Del Sol - som vi absolut kan rekommender) hela två veckorna. Första veckan hade vi sällskap av våra vänner Riikka och Anders och hundfaster med familj. De var verkligen trevligt ressällskap. Den andra veckan var det bara jag och Almas och Bosses husse.

Under första veckan hann vi med mycket. Vi var på en heldags fiskeresa med snorkling vid Racha Island (också kallad Bounty Island, eftersom reklamen filmades där). Sen var vi på en heldags båtresa med kanoting i nationalparken Phang Nga (med bl.a. stopp på James Bond Island dit Matti hade svurit på att vi inte skulle). Vi paddlade med kanoterna i grottor som ledde till verkligt vackra laguner inne i öarna. Verkligen en minnesvärd resa! Vi var också till Kamala beach (ja stället heter faktiskt så), men bara för att besöka Phuket FantaSea, där vi åt middag i en jättelik buffésal och såg en verkligen spektakulär show. Vi hann också med en kortare snorklingutfärd och massor av sol, bad och lite shopping.

Utfärdsbåten och kanoterna vid använde vid resan till Phang Nga,

Några av de vackra öarna i Phang Nga nationalpark.

Det var verkligen så vackert.


James Bond Island, känd från Bond-filmen Man With the Golden Gun

Då de andra åkt tillbaka till det kalla Finland, passade vi på att ta det lugnt på stranden och i hotellpoolen några dagar, men sedan åkte vi på en heldagsutfärd till Phi Phi-öarna med speedboat. Det var också en minnesvärd utfärd, med verkligt paradisaktiga vyer. Vi hann bl.a. med lite snorkling igen, där var verkligt vackra korallrev och fiskar. Under resan såg vi också aporna vid "Monkey Beach" och Maya Bay där filmen "The Beach" bl.a. spelades in.

Longtailbåtar vid Phi Phi Don

Utsikt från Phi Phi Don

Apa vid Monkey Beach

Maya Bay

Loh Samah Bay där första snorklingspausen hölls.

Följande dag var vi magsjuka och utslagna. Dagen tillbringades i varsin säng (vi hade faktiskt två dubbelsängar i vårt rum!) utan mat. Vi blev som tur någorlunda friska till följande dag, då vi var till Patong Beach för att shoppa lite och kolla in kvällslivet (som verkligen var MYCKET mer livat än i Kata). Vi åkte dock hem rätt så tidigt. Under veckan hann vi också vara på "elefantsafari", en halvtimmes färd på elefantryggen och se lite mer av omgivningarna runt Kata. Givetvis hann vi också med lite mer strand, bad och solande innan vi åkte hemåt, tillbaka till kalla Finland där vi emottogs av två glada fyrbentingar.

Resan gav oss många fina minnen av ett vackert land, ett verkligt paradis på jorden

-Almas och Bosses matte-

Solnedgång vid Kata Beach

Snöiga hälsningar

Nu är det igen ett bra tag sedan jag skrivit något. Matte tycks ha så fullt upp att hon inte hinner övervaka mitt skrivande och därmed kan jag inte skriva... Husse och matte går som bäst omkring med ordentlig resfeber, nu är det bara en vecka kvar tills de åker till Thailand. Jag vet inte var det är, men har förstått att där är varmt och mycket sol. De påstår att de ska vara borta två veckor och att jag och Bosse skall bo hos hundmoffa under tiden. Jag är säker på att de kommer att sakna mig och Bosse jättemycket då de är borta. Jag och Bosse får ha det roligt med hundmoffa Hasse och Barbro istället.

Sedan senaste inlägget har matte och husse bl.a. varit till Ikea och köpt ett nytt kök och en ny soffa med en lös fotpallsdel till. Dessa kom för en vecka sedan. Så nu är vårt arbetsrum fullt av små platta paket, som matte och husse inte har tänkt röra innan resan. Men nu har vi en ny fin soffa och fotpallen gillar jag speciellt mycket att ligga på. De är i färgen Idemo beige. Köket får ett riktigt eget inlägg senare, så kanske vi kan visa bilder på köket före och efter. Om nu husse och matte får det bytt nån gång först.

Förra lördagen var det en av vinterns allra finaste dagar. Det var ordentligt kallt, men solen sken och vädret var alldeles underbart. Matte och husse tog mig med ut på isen en sväng. Vi kunde faktiskt köra bilen ut till sommarvillan. Gissa om jag var förvånad. Ute vid villan fick jag springa lös. Det var kämpigt, för det var mycket snö och jag är som ni vet ganska liten. Så mina ben fick sig ordentlig träning då jag hoppade mig genom snön. Jag kände inte för att minska på takten trots det. Vi var och promenerade en sväng på isen, där matte också tog några bilder (och lyckades tappa motljusskyddet till objektivet samtidigt). Här är några av bilderna.

Tyvärr kunde vi inte stanna ute på isen så länge, för vi måste iväg till Jakobstad där vi skulle stanna över natten. På programmet stod bl.a. middag på restaurang för att fira hundfammos 60-årsdag och Idas födelsedagskalas. Jag fick inte komma med på restaurang, för matte påstod att hundar inte får komma in där. Fast jag tror hon hittar på, jag skulle riktigt bra ha kunnat sitta under bordet och vänta (och rensa upp eventuella smulor). Men det fick jag som sagt inte.

Efter middagen hämtade de mig och vi for iväg till ishallen, där jag minsann fick komma in. Oskar hade match, vilket jag tyckte var spännande, efter att ha varit lite rädd för allt skrikande. Tilläggas bör att det inte var kring 20 st i publiken. Den pucken skulle jag gärna ha fångat. De borde ha satt mig som målvakt. Fast Oskar skötte den biten bra själv, för hans lag vann matchen.

Jag följer pucken med full koncentration.

På söndagen åkte vi ut till hundfaffa och -fammos villa i Socklot, där jag igen fick träna mina ben i den djupa snön. Husse åkte fyrhjuling och vi andra gick omkring på isen. Det var riktigt skönt. Efteråt var vi ännu på Idas födelsedagskalas där jag ännu fick leka med Nilsson-vovven.

Som ni kan läsa var det en händelserik helg, så det har tagit mig flera dagar att vila upp mig. Som tur har det varit närmare -20 grader i början av veckan, så jag har inte blivit tvingad på riktigt långa promenader. Lite för kallt tycker jag det var...

Vintriga hälsningar,

Almagosingen

Minnen

Igår var det tio år sedan min kära mormor, mommo, dog. Hon stod mig väldigt nära hela livet. Hon var som en andra mamma åt mig, så mycket tid tillbringade jag hos henne och moffa. Det känns verkligen inte som om det redan gått tio år sedan hon dog, för saknaden är ännu så stor. Jag har så många fina minnen av henne och är ledsen över att hon aldrig hann träffa M och han henne. Nå, vem vet, hon kanske dinglar på ett moln och tittar ner på oss nu. Bilden jag lagt in är från sommarvillan och jag tycker den är jättefin. Saknar dig mommo!

Helgen har gått snabbt som vanligt. Almas och Bosses husse var på jakt igår och åkte norrut redan i fredags. Så vi hade en lugn hemmakväll jag och djuren. På lördag gjorde jag inte så mycket särskilt. Var till några affärer, där jag bl.a. köpte ett stort ben åt Alma som blev 1,5 år igår. Alma fyllde också agilitytävlings-ålder, då man inte får tävla förrän hunden är 18 månader. Nå, jag tror nog vi väntar tills våren/sommaren innan vi ger oss in på officiella tävlingar. På eftermiddagen skyndade jag mig iväg med Alma mot skogen, lite arg på mig själv över att jag var så sent ute att det skulle börja skymma snart. Vår tänkta långpromenad blev dock väldigt kort, för Alma lade iväg efter en hare nästan genast efter att vi kommit in i skogen. Hon lägga iväg efter den innan jag ens hann reagera. Gissa om hjärtat åkte upp i halsgropen, hon sprang nämligen rakt i riktning mot en vältrafikerad väg. De 5-10 minuterna det tog för mig att få tag på henne känders verkligen som en hel evighet. Då jag väl fick fast henne kunde jag ju inte längre gräla på henne (för då skulle jag ju ha grälat på att hon kom till mig), men ville heller inte belöna hennes olydighet med en långpromenad i skogen, så vi gick raka vägen hem. Väl hemma tittade jag inte åt henne på över en timme och gissa vem som var helt ifrån sig över det... Inte vet jag om det hade effekt, men åtminstone fick hon se att det roliga tog slut hastigt då hon var så olydig. Vi tog långpromenaden senare på kvällen istället.

Idag har jag mest städat och planerat vårt nya kök. Vi ska faktiskt slå till nu och åker troligen till Ikea nästa helg för att beställa det! Om någon har nåra tips på vad man ska tänka på så berätta gärna, speciellt när det gäller väljandet av spishäll och inbyggnadsugn (finns så många alternativ och funktioner). Alma var med husse med sparkstöttingen ut till villan på Långskär. Gissa om de var trötta då de kom hem (är väl 5 km i en riktning), de var borta i över tre timmar. Då man är trött är det skönt att lägga sig på soffan, vilket både husse, Alma och Bosse gjorde (fast att bli fotograferad då var det ingen av dem som gillade särskilt mycket).

Ha en bra vecka alla bloggläsare!

-Almas och Bosses matte-

Agilitytävling

Igår var vi på inofficiell agilitytävling som Woff:en ordnade i växthuset i Kvevlax. Det var endast Mölli (hundar som inte tävlat i officiella tävlingar) och klass 1. Jag fick delta i båda klasserna och det gick jättebra! I Mölli tog vi en omstart, men den gick sämre än den första. I Mölli-klassen är reglerna inte lika strikta och ingen blir diskad. Vi kom faktiskt andra i den klassen och fick en påse med en massa fina priser (bl.a. en t-skjorta från ungdomarnas Agility FM, frisbee, en boll som jag redan tuggat sönder, ett ben och en gratis-start i en agilitytävling) och förstås en blå rosett (eller vad de nu kallas).

I klass 1 deltog vi också. I den klassen är det redan tävlingsreglerna som gäller. Av någon anledning hade matte bestämt sig för att det inte blir någon omstart. Vi var enda som inte tog omstart, men också enda som inte blev diskade på första försöket. Vårt försök resulterade i en andra plats till, med samma hundar också på första och tredje plats. Som pris fick vi en stor burk med hundkex och förstås en blå rosett. Gissa om matte var nöjd med mig! På sig själv var hon lite besviken, eftersom hon var så okoncentrerad och visade mig oavsiktligt på fel hinder några gånger. Vilken tur att jag är en sån turbovovve, så jag kompenserade för dessa fel. Här är en bild av alla mina priser (förutom bollen jag hann käka upp). Själv orkade jag inte posera med priserna, det var mycket roligare att reta Bosse.

Annars har vi inte gjort så mycket särskilt. Matte har klickertränat mig en aning och så får jag mig ett ben nu och då. Då jag får ett ben att tugga på, måste jag först vänta på lov att få springa iväg med det. Häromdagen måste jag vänta jättelänge, för matte tog fram kameran och började knäppa kort av mig. Gissa om jag blev otålig, men se så fint jag ändå poserade. Ni vet, jag är ju born to be fotomodell.

Nu ska matte (och då också jag förstås) bänka sig framför tv:n och titta på Semestersvenskar från Sveriges 4:a. Det är ju filmat i Phuket, dit matte och husse reser om 1,5 månad. Kan ni tänka er hur de ska klara sig utan Bosse och mig i hela två veckor??

Tjingeling,
-Almisen-

Kallt och snöigt

Idag har det varit omkring -15 grader hela dagen. Typiskt nog har det varit soligt då matte och husse har varit på jobbet. Ute är det ordentligt med snö, så det skulle ha varit roligt att vara ute på dagen i solskenet och springa i snön. Matte skyndade i alla fall ut med mig genast efter arbetet, men då var det redan mörkt. Vi tog oss i alla fall en tur på skogsstigen vi brukar gå på. Det var rätt mörkt med månen som enda ljuskälla, men stigen är ju bekant så det gick bra ändå. Konstigt - matte som är så rädd för mörkret annars, var inte rädd att gå i en mörk skog med mig. Kanske hon känner sig trygg då hon har mig, stora vakthunden, med sig. Eller så tror hon inte det kan komma några dumma gubbar i skogen i mörkret. Nu då det har varit så kallt har jag i alla fall fått mycket användning för min nya julklappströja som jag visade på bild i förra inlägget.

Igår kom matte på att börja träna mig med klickern igen. Det är verkligen länge sedan hon haft fram den. Men jag var genast med på noterna. Vi övade på att gå en 8:a runt mattes ben. Idag började vi också träna på nåt som kommer att bli kommandot "städa" som involverar mina leksaker och en ny leksakskorg. Jag har inte riktigt fattat vad matte vill med det än, men återkommer då jag vet.

Ha det bra allihop och passa på att njuta av snön så länge den finns kvar! Matte hälsar åt hundmommo att vi inte varit och skidat eller skrinnat än. Vad bra att du varit i alla fall!

-Alma, klickervovven-

PS. Kika in på www.pihakoirat.net, där är en riktig sötnos på första sidan.

Årets sista inlägg

Såhär på årets sista dag fylls bloggarna av inlägg som där man minns året som gått. Jag ska dock inte gå så långt in på minnenas stig idag. Det är snart ett år sedan jag började blogga och än kommer det nya inlägg, trots att Almas och Bosses husse inte trodde jag skulle orka skriva länge. Senaste tiden har det dock blivit färre inlägg, men det skyller jag mina krånglande armar på. Jag hoppas det nya året för med sig att mina armar blir bra och att det händer mycket roligt att skriva om, då lovar jag att fortsätta skriva.

Jag har lovat berätta om Vinnare 2008-utställningen som hölls i Helsingfors Mässhall 14.12.2008. Som jag redan skrivit gick det ju riktigt bra för Alma på utställningen. Men vi tar det i kronologisk ordning. Till utställningen hade anmälts 28 gårdshundar och 27 deltog. Alma var anmäld till juniorklassen där också hennes systrar Armi och Bertta deltog. Domare på utställningen var Marianne Baden från Danmark. Alma fick utlåtandet ERI, dvs. utmärkt av domaren och blev först i klassen. Därmed blev hon också JUNIOR-VINNARE 2008! Gissa om jag var stolt! Syster Armi blev andra i juniorklassen, bra gjort Armi och grattis Maikki! Av alla tikarna blev Alma andra, med flera utställningschampions bakom sig. Hon fick också reserv-certifikat. Vann gjorde Nattrajens Timjan (en svensk hund), på tredje plats kom Easy Jump's Xena 'Taru' och syster Armi (Villiniityn Adalmiina) kom på fjärde plats. Inte dåligt representerat av Villiniittys första kull, för också syster Bertta och broder Arttu fick fina utlåtanden.

På bilden Alma, Armi och vinnaren av alla tikar och Vinnare 2008 Nattrajens Timjan

Här är domaren Marianne Badens utlåtande i sin helhet:

"Feminine bitch, good size and proportions, needs to mature, excellent head, wellset ears, correct eye, good lenght of muzzle, correct bite, good neck, excellent topline, wellset tail, good angulations, moves well, nice pows, well presented"

Av någon anledning tänkte jag inte få ett enda bra foto av Alma med hennes vinster. Detta är i alla fall det "bästa".

Julhelgen gick i ett huj utan att vi gjorde desto mera. Almas husse fick hög feber på måndagen innan jul och var sjuk hela julen, så det blev att vi firade den hemma istället för att åka norrut som planerat. Jag och Alma var till hundmoffa (dvs. min pappa) en stund på julafton, där var också mina bröder. På annandagens kväll var det min tur att får hög feber. Som tur var hann vi ha klart middagen för våra gäster (hundmommo med man och mina bröder och en kanske blivande svägerska) innan jag "stupade". Jag har varit hemma från arbetet ännu idag och vi är båda ordentligt trötta ännu efter sjukan. Det var nog en rejäl influensa vi åkt på som det säkert tar en tid ännu att återhämta sig ifrån... Så som ni förstår blir det en väldigt lugn nyårsafton för vår del.

Alma med sin nya fina tröja som Barbro stickat.

Vi vill önska er alla ett riktigt Gott Nytt År 2009! Må det nya året föra med sig mycket roligt åt alla!

-Almas och Bosses matte -

God Jul

Nu är det verkligen alldeles för länge sedan jag skrivit något på bloggen. Matte har fortfarande problem med sina armar och har försökt att hålla sig borta från datorn (och speciellt skrivandet på datorn) så mycket som möjligt. Det har hänt en hel del sedan senaste inlägget, bl.a. blev jag Junior-Vinnare 2008 på utställningen i luciahelgen, men det får vi berätta om en annan gång.

Nu ville vi bara titta in för att önska alla bloggläsare en riktigt god fortsättning på julen. Hoppas alla har fått äta gott och haft en riktigt fridfull jul hittills. Här hos oss har det varit extra fridfullt, eftersom husse legat i 39 graders feber de senaste dagarna. Idag har febern sjunkit en aning, så vi får hoppas att det håller på att gå mot rätt håll. Vi håller också tummarna för att matte inte smittats...

GOD FORTSÄTTNING PÅ JULEN, SÅVÄL TVÅBENTA SOM FYRBENTA!

Önskar Alma och Bosse och deras matte och husse.

Ny vinterjacka

Idag fick jag åka med matte till djurbutiken. Vi skulle nämligen och prova ut en ny jacka åt mig, för min gamla blev för liten åt mig redan förra vintern. Matte hade tänkt att det skulle vara nån med något rött på och det visade sig att årets modeller av Hurttas jackor var enfärgade. På bilderna nedan ser ni vilken fin jacka jag fick.

Denna vecka har det inte hänt så mycket särskilt. I tisdag var vi för ovanlighetens skull på agilityträning. Vår egentliga träningstid är nu på vintern på torsdagar, men eftersom så många hundar hade löptid eller annars bara hade förhinder, så fick vi komma på tisdag. Vilken lyxträning det blev, vi var nämligen bara 3 hundar! Så vi fick verkligen träna riktigt ordentligt. Matte sa därför åt tränaren att vi kan stanna hemma på torsdagen, så att de andra hundarna i vår egentliga grupp skulle få lite mera träningstid. Får se om det blir på samma vis nästa vecka. Fast agilityn är så rolig, så vi kunde bra gå två gånger i veckan också.

Nu ska matte och jag gå ut i skogen innan det hinner bli mörkt. Husse är norrut och jagar, men kommer hem till kvällen. Matte ska på julfest ikväll, så jag och Bosse får ha husse för oss själva. Då ska vi nog ligga och mysa på soffan en stund!

Ha en skön fortsättning på helgen och hälsningar till alla vovvar som tycker lika mycket om att springa runt i snön som jag gör!

-Alma-Palma-

Mycket firande och ny kamera

Hohoojajjaa, nu har det firats i helgerna två, så gissa om man är trött. Matte har nämligen fyllt jämna år och har ställt till med fest. Förra lördagen var det fest för kompisarna och igår för familjen.

Förra lördagen hade husse lovat att han ordnar festen. Matte trodde hela tiden att festen skulle hållas hemma hos oss. Husse hade enligt hans egna ord ordnat så matte skulle vara borta de sista timmarna innan gästerna kom, så att han fick städa och ställa med det sista i lugn och ro. Två av mattes kompisar kom och hämtade henne och det blev en liten tjejstund med skumpa och sminkande hemma hos en av dem. Den andras man skulle hämta dem och så skulle de åka hem till oss. På väg till stället där han skulle plocka upp dem, satte kompisarna plötsligt ögonbindel på matte, som fick gå så en bit. Färden slutade upp för en smal smal trappa. Väl inne tog dom av matte bindeln och (tadaaa) där stod en stor del av mattes kompisar och hurrade. De hade fixat med ett ställe med långbord som var dukat och stället var prytt med ballonger och serpentiner. T.o.m jag fick vara med under tiden de ordnade där, men då jag varit med och tagit emot matte, skjutsade husse hem mig. Själva stället var en födelsedagspresent av en del av gänget, som visste att det var precis en sån födelsedagsfest som matte egentligen ville ha, men som hon själv inte fått ordnad i brist på tid och pengar. Matte fick också några andra fina presenter. Festen inleddes med bastu, fortsatte med mat, snaps och sång, lite Singstar och slutade med en svängom på krogen (ända till stängningsdags). Matte var så lycklig över sin överraskningsfest, den var verkligen minnesvärd. Hon skickar ännu ett tack till alla som var med (om det är någon av er som läser detta).

Igår var det då dags för familjen, både mattes och husses. Även om det endast var föräldrar och syskon med respektive och barn, samt mattes moffa med fästmö, blev det 23 personer (matte och husse inräknat). Så det blev rätt trångt hemma hos oss. Matte fick många fina presenter, bl.a. en ny systemkamera precis som hon önskat. Matte har haft en analog systemkamera, men det blir inte av att använda den i dessa digitala tider. Men nu kan hon börja fota på riktigt igen, bara hon lär sig använda kameran. Så bered er på att antalet blogginlägg per månad kanske ökar igen. Kvällen var riktigt trevlig, det är roligt att få samla alla nära och kära på en gång. Gissa om jag hade många famnar att sitta i! Också till alla som var med igår och för alla fina presenter sänder matte sitt stora tack!

Matte fick många blommor, se så fina de var.

Idag har matte nu försökt börja på och studera sin kamera. Gissa vem (eller vilka) som fått agera foto-objekt. Jo jag förstås. Bosse har också varit med på ett hörn, men han har så konstiga miner då matte tar fram kameran, så han fick inte vara med lika mycket.

På dagen var vi ute i snön, som kommit under natten och förmiddagen, och jag fick springa efter en boll medan matte satt hopkrupen och försökte fånga mig på bild. Hon använde sig helt av automatiska program än så länge, för så långt har hon inte hunnit studera kamerans funktioner än, att hon skulle våga sig på nåt annat. På bilderna märker man i alla fall att det inte blivit ordentligt ljust på hela dagen, verkligen demprimerande. Men kanske lite snö får det att kännas ljusare i alla fall. Fast den smälter väl nog bort lika fort som den kom.

Här ser ni i alla fall några bilder som matte tagit med den nya kameran.

Ha en bra vecka!

-Alma, fotomodellen-

Utställningsresultat och första snön

Förra söndagen var ju matte med mig på utställning till Seinäjoki. Trots att jag fick ett jättebra domarutlåtande, tog det oss en vecka att berätta om det här. Matte har väntat på att få bilder från utställningen av en kompis, men har inte hunnit få dem. Men nu vill jag i alla fall berätta...

Tidigt på söndag morgon packade matte mig och buren i bilen och det bar iväg till Seinäjoki. Det stormade och regnade rejält. Vilken tur att vi tog bilen och inte tåget som vi lite hade funderat på tidigare. Bedömningen av gårdshundarna började klockan 10. Domare var Gunilla Skallman från Sverige. Som ni redan förstod gick det jättebra! Sammanlagt var vi 4 gårdshundar som deltog. Två tikar och två hanar. Jag var enda tiken i juniorklassen. Resultatet för min del blev (på finska): JUN ERI1, PN2, VARA-SERT. På svenska betyder det kvalitetsbedömningen UTMÄRKT1 (första i klassen), BÄSTA TIK2 och reserv-certifikat. Om någon är intresserad, så är här två länkar där man kan läsa om vad bedömningarna betyder: Finska Kennelklubbens utställningsbestämmelser och Koirakopla (som råkar vara uppfödare av Welshar och Tollare, känner inte men sidan är bra). Matte var som ni kan gissa mycket nöjd med resultatet. Jag gick jättefint i ringen och stod så snällt och stilla att matte funderade om jag var sjuk eller om hon i misstag tagit fel hund med i ringen. I bästa-tik tävlade jag mot Sani (Yacatis Isfolkets Sol), som också fick utlåtandet Utmärkt och sitt tredje certifikat. Så nu är hon utställningschampion! Vi gratulerar Sani, hennes matte och uppfödaren Maria (Kennel Yacatis). De två hanarna var Viggo (Blackie) som tävlade i unghundsklassen och fick kvalitetsbedömningen God och Lenni (Ilsö Danske Lenni Fra Sundet) fick också kvalitetsbedöminingen Utmärkt, fick sertifikat och blev bäst i rasen. Vi gratulerar också honom och hans matte och husse!

Här kommer domarens utlåtande i sin helhet (faktiskt på svenska eftersom domaren var svensk, fastän hon pratade engelska med matte trots att matte talade svenska med mig):

"Ung tik av ganska fin modell. Välskuret huvud. Något låg öronsättning. Bra hals. Lite brant kors. Tillräckliga vinklar. Behöver utvecklas i sin bröstkorg. Bra päls. Bra ben och tassar. Trevligt temperament. "

Det var så roligt att vara på riktig utställning igen, så nu väntar vi med iver på Vinnare 2008 utställningen i Helsingfors 14.12.2008!

Här poserar jag med mina rosetter (den rosa är för bedömningen Utmärkt och den blå för reservcertifikatet)

Klart att man ska visa sin profil också!

Igår då vi vaknade såg vi till vår förtjusning att det kommit lite snö under natten. Det var så lite så det hann smälta bort under dagen, men lite hann jag nog få glädjas och hoppa i snön innan den smalt bort. Speciellt roligt tycker jag det är då husse sparkar upp snö i luften så jag får hoppa och försöka fånga snön med munnen. Matte är inte så förtjust i vår lek, för den resulterar oftast i att jag blir fixerad vid mattes och husses fötter och går så nära så de nästan snubblar över mig.

Härom veckan hade Bosse en morgon plötsligt ett sår bredvid sitt ena öga. Matte skyllde förstås genast på mig. Jag erkänner ingenting, men ifall jag orsakat det så var det alldeles säkert ett misstag. Jag tycker ju så mycket om Bosse och vill honom inget ont. Han tycker ibland att jag är lite för vild och försöker slå mig med tassen, men inte blir jag rädd för sådant. Nå, såret har läkt nu, men stället är ännu kalt. Hoppas pälsen växer tillbaka oavsett hur såret kommit till.

Ha en bra vecka alla kära bloggläsare!

-Almisen-

Agilityfoton

I söndags var jag på mitt livs andra agilitytävling. Det var en inofficiell tävling. Jag är ju ännu några dagar under 15 månader och har ännu ingen agilitylicens, så jag skulle inte ens få tävla på en officiell tävling. Det var jättekul (ett ord som jag alltid använder då det är tal om agility)!

Eftersom jag är under 15 månader, skulle jag tävla i valpklassen. Eftersom det var en inofficiell tävling endast för Woff-medlemmar, fick vi också tävla i mölliklassen och tävlingsklassen, för att få lite mera träning. Om jag förstått det rätt är mölliklassen för icke(officiellt)tävlande ekipage och där man inte blir diskad, rätta mig om jag har fel. Det blev alltså sammanlagt tre starter och jag sprang riktigt duktigt, fast matte hade nog stora problem med att hinna med mig. Såsom tränaren Eija sa, jag kan nog hindren men matte har en del att lära sig ännu.

Här är några bilder, som agilitykompisen Elliotts husse Stefan Bergfors tagit. Matte tackar honom än en gång för bilderna!

Jag på väg ut ur tunneln...

...med mycket fart som ni ser.

Upp på A:et med lika full fart.

Ska jag ta mig in i ringen på rätt sätt...

...till mattes förtret hoppade jag bredvid, men jag såg direkt att det blev fel...

...och nästa försök gick perfekt!

Ni kanske är nyfikna på hur det gick då? Jag är i alla fall väldigt angelägen om att berätta hur det gick, så ni får läsa det vare sig ni vill eller inte. I valpklassen blev vi sjätte, vilket matte var helt nöjd med. Sen var det dags för mölliklassen, där vi faktiskt kom på tredje plats! Kan ni tänka er? Matte trodde inte sina öron då domaren läste upp våra namn. Vi fick en rosett och en nyckelring. Alla fick också ta en hundgodispåse och en reklamnyckelring. I tävlingsklassen blev vi diskade.

Denna bild är matte speciellt förtjust i. Visst är jag fin?

Igår åkte husse iväg på arbetsresa till Spanien. Han kommer hem natten till torsdag. På torsdagen åker sedan matte på arbetsresa till Helsingfors, men hon kommer hem redan samma kväll. Hon är lite avundsjuk för att hon inte får åka till såna varma länder som husse. Fast husse säger att det ändå bara är jobb och att han inte hinner se så mycket av stället i alla fall. Men nog skulle matte vilja uppleva lite värme i alla fall, fastän det skulle vara jobb.

Ha en bra fortsättning på veckan, hälsningar åt alla.

-Alma, agilityvovven -

Anmäld

Nu har matte anmält mig till Vinnare 2008-utställningen i Helsingfors 14.12.2008. Det blir lång väg att resa. Matte har funderat på att vi kanske till och med tar tåget till Helsingfors. Matte är i alla fall riktigt full av förväntan över att vi ska åka på utställningen. Det är nog jag också, jag vet ju att jag får träffa åtminstone en del av mina syskon, kanske min mamma och många andra gårdshundar där. Det skall bli kul!

Det blir mycket roligt att se fram emot. Den 26.10 ska jag och matte ju också till Seinäjoki på utställning. Kanske vi tar tåget dit också, så får vi öva lite. Om det inte är alltför långt att gå från tågstationen... Vi får se. Husse verkar i alla fall inte särskilt intresserad av att hänga med.

I söndags var vi på Match show här i Vasa. Eftersom jag nu är över ett år, fick jag inte längre delta i valpklassen, utan tävlade nu med de vuxna hundarna. Matte var ändå nöjd med resultatet. Jag fick rött band, men ingen placering bland de röda hundarna. I min grupp var det kring 30 hundar. Det är riktigt bra övning att gå på Match show.

Vad härligt att det är fredag imorgon. Matte har varit så trött hela veckan, kanske det är fullmånen som ställt till det. Idag har det regnat hela kvällen. Då är jag inte särskilt intresserad av att gå på promenad, trots den nya regnkappan som matte sytt åt mig. Jag tycker inte om att bli våt. Håll tummarna för att det är bättre väder i helgen. Matte planerar att städa upp i trädgården och så kanske vi på söndagen deltar i inofficiell agilitytävling. Det skulle vara kul!

Ha en skön helg alla bloggläsare!
-Alma Palma-

Storasyster

Jag har blivit storasyster! Mamma Inkku födde fem små valpar i förrgår. Det blev fem söta valpar, två flickor och tre pojkar, dvs. tvärtom från vår kull där vi var tre flickor och två pojkar. Gå in och kika på bilder av de små sötnosarna på uppfödaren Helis blogg.

Godnatt,
från en stolt storasyster Alma.

Inlägg nr 50

Nu är det igen länge sedan jag skrivit. Matte är lite bättre i armen, men borde inte sitta alls vid datorn på kvällarna, för då känner hon nog av det. Idag dammsög hon också, vilket inte kändes så bra i armen. Oftast är det husse som dammsuger, för matte tror hon är lite allergisk för damm och brukar få ont i halsen och svidande ögon av dammsugningen. Idag hade hon dock ont i halsen sedan tidigare, för hon har åkt på en förkylning.

Ja, vad har då hänt den senaste tiden? Förra veckan hade matte motionseftermiddag med långpromenad från jobbet. Gissa vem som fick följa med och charma hennes arbetskompisar? Jo, jag!! Det var kul! Fast matte hade fullt upp med att hålla mig så jag inte fick någon smäll av någons stavar. Matte har själv också funderat på att börja gå stavgång med mig. Hon brukar spänna fast kopplet i ett slags bälte som är till för att hålla kopplet vid jogging, stavgång och skidåkning. Hittills har hon inte haft stavarna med, men bältet är bra i alla fall och det borde fungera bra också med stavarna.

Samma kväll som motionseftermiddagen ägde rum, fann matte sig med en massa överlopps tid då min motionering hade avklarats på dagtid. Då kom hon på att börja sy. Hon har länge tänkt på att försöka sig på en regnmantel åt mig. Hon hade inte så mycket tyg, men kom på att vi ju på en match show vann en reklamregnrock (för människor), som kanske skulle kunna användas som regnavstötande. Sedan hittade hon också en bit fleecetyg. Tanken var att pröva, men manteln blev så pass bra att vi nog kommer att börja använda det. Här kommer några bilder.



Manteln har redan testats i söndags då jag, matte och husse var på promenad i ösregnet. Matte skulle egentligen vilja lägga till lite reflexband i andra änden av manteln också, men har svårt att bestämma sig för hur. Förslag emottages med tacksamhet.

Nu önskar matte också att hon kunde sticka, för hon skulle gärna sticka en tröja åt mig då den hon fick ifjol nästan är för liten åt mig nu. Matte har aldrig kunnat sticka ordentligt, men kanske hon borde göra ett försök att lära sig...

I lördags var jag med matte ut i skogen en sväng. Vi var ute efter trattkantareller, men klockan var så pass mycket att vi inte vågade oss så långt in i skogen. Så vi kom hem med tom korg. Vi åkte dock en sväng via hundparken i Vasklot där jag också fick springa lös. Tyvärr var det inga andra hundar där, men till min lycka hade någon glömt en fotboll dit. Den lekte jag med och hade så roligt. Matte tänkte inte få mig därifrån, så roligt var det med bollen.

I söndags var det återigen dags för agilityträning efter en lite längre paus. Oj, vad det var roligt. Det är nog verkligen min gren, mycket roligare än tävlingslydnaden. Träningen gick jättebra och jag tog de flesta hinder riktigt duktigt, även om jag hade lite väl bråttom ibland. Matte hade väldigt svårt att hinna med mig ibland. Till och med tränaren skrattade och var förundrad över hur snabb jag faktiskt är. Absolut snabbast av alla i gruppen. Om bara matte skulle vara lika snabb med sina kommandon och att hinna med i min fart. Hon tycker också att det är jättekul!

Ha en bra fortsättning på veckan och lämna gärna en hälsning i kommentaren.

kramar från Alma och matte