Shoppingtur

Idag har Pärlan varit på sitt livs första shoppingtur i stan. Hon har tidigare bara varit en gång till Citymarket och några gånger till närköpet. Shoppingturen gick bra, hon sov sig igenom den. Den avslutades med att vi fick medlurat hennes pappa på pizza efter jobbet. Lite nervösa var vi nog över om hon skulle vakna just då pizzorna kommit, men hon sussade så sött och vaknade först i sista korsningen innan vi var hemma. Jag hade henne i babyskyddet (dvs. bilstolen) som fästs på barnvagnens underdel, så hon skulle ha sett bra om hon hade varit vaken. Det är verkligen behändigt, då man inte behöver flytta över henne i vagnen då man kommer fram. Enda nackdelen tycker jag är att hon är så synlig och därmed fick en hel del kommentarer av folk. Fastän det är positiva ("oj så söt", "vad hon är liten" osv.), så är det lite störande...

Shoppingsaldot blev i alla fall en stickad dräkt och två bodys från Kapp Ahls Newbie kollektion. Jag gillar verkligen Newbie kollektionen och så är det ju ett stort plus att kläderna är av ekologisk bomull! En av bodyerna (den randiga) har vi faktiskt redan i storlek 56 och nu köpte jag för framtiden en i storlek 62. Den stickade dräkten har jag sett i grått tidigare och tyckte den var så fin, men då hade Pärlan inte ännu fötts. Så nu måste jag passa på att köpa den vita istället (i storlek 56). Jag köpte också en scarf och fler "spytrasor" från NameIt. Så det blev en hel del shoppat åt Pärlan och inget annat än en amningstopp åt mig själv. Klicka på bilden för att se kläderna i större storlek.   

Väl hemma tog pappa/husse ut Pärlan och Alma på promenad, så jag fick ta en liten tupplur. Härligt! Sen försökte vi sitta i sittern en stund, men det blev fort gnäll och skrik, så vi tog fram bärsjalen istället. Där trivdes hon istället jättebra och somnade direkt. Alma höll sig i närheten som vanligt.

Nu är det en liten som är hungrig...

Kram,

Sötnosar

Det sötaste som finns är nog en liten nybadad tös i pyjamas och kanintossor.

Har man badat blir man trött...

   

Fast nog är ju dessa två fyrbenta också så söta.



God natt!

Tre veckor och en dag

Tiden går så fort när man har roligt, att vi inte ens hinner sitta vid datorn. Då blir heller inga blogginlägg skrivna. Lilla Pärlan har redan hunnit bli tre veckor och två dagar gammal, tänk vad tiden går. Det är inte långt kvar till en månadsdagen. Bilderna är tagna igår då hon var tre veckor och en dag gammal.

Den gångna veckan har fört med sig fler besök. Mina kompisar A och U var in i torsdags. Pärlans kompis Elin med mamma R kikade in på fredag och igår var Almas kompis Enzos matte och husse på besök. Enzo stannade hemma denna gång, vilket väl var lika så bra då Alma verkar ha löptid på gång. Idag får vi ännu ett besök då lilla vovven Carmen med matte och husse kommer. 

Vi var på viktkoll till barnrådgivningen i fredags och nu hade hon gått upp som hon skall, hela 160 g på en vecka. Hon har också vuxit 2 cm redan! Igår var jag på knatteloppis och fyllde på Pärlans klädförråd med några nya (begagnade) klädesplagg.

Vi har också fått dopdatum bokat, det blir 24.4.2011, dvs. på söndag i påskhelgen då vi har Ålandsborna här annars också. Alla andra dopförberedelser är ännu på hälft. Jag hade tänkt göra riktiga inbjudningskort, men vi får se om det finns tid för det. Annars får det väl bli telefonsamtal, sms eller e-post. Hur har ni gjort med dopinbjudningarna? Eller hurudana dopinbjudningar har ni fått?

Kram,

Beräknat födelsedatum

Idag är det datum då Pärlan egentligen var beräknad att födas, dvs. 22.3.2011. Men istället för att ha behövt gå med jättemage och en massa graviditetskrämpor fram tills nu (och kanske ännu längre), har vi istället fått njuta av vår lilla sötnos redan i 18 dagar!

 

Det är svårt att få någon riktigt bra bild av Pärlan då man är ensam  (då hon mest ligger ner och dessutom gärna blundar), men jag lägger in en två dagar gammal bild. Jag tycker hon ändras för varje dag!

Idag har vi varit och hälsat på barnatillsyningsmannen i stan. Eftersom vi inte är gifta måste ju Pärlans pappa erkänna faderskapet. Det var många papper att skriva under, men snart är vi båda officiellt Pärlans vårdnadshavare och Pärlan kan få pappas efternamn vid dopet. Dopet ja... Nu måste vi ta itu med funderingarna kring det. När ska vi ha dopet, var ska det hållas, vilka ska bjudas, vad ska bjudas på, faddrar, namn??? Det är mycket som ska bestämmas och ordnas.
  

Kram,

Mammaledigt

Idag fick mamma en ledig stund och åkte in till stan. Pärlan stannade hemma med pappa. De var på promenad med Alma, sen sov hon ute en stund för första gången och senare drack hon mjölk från tuttflaska för första gången. Det gick riktigt bra!

Pärlan blev introducerad till tutten (nappen för er rikssvenskar) tidigare i veckan då hon var extra gnällig en natt. Hon är så söt då hon suttar på tutten. Händerna åker oftast upp till munnen och hon har ordentligt med ljud då hon suttar. Tutten på bilden är lite väl stor, men igår fick hon en mindre som passar bättre.

 

Kram,

2 veckor

Idag är vår lilla Pärlan 2 veckor gammal. Tiden har verkligen rusat fram - vi har ju redan varit hemma i 10 dagar! Husse (eller måste vi börja kalla honom pappa här på bloggen nu?) har varit pappaledig hela tiden, förutom i måndags då Pärlans mommo var här med oss istället. Det har i alla fall varit två veckor fyllda av lycka, vad det är härligt att få lära känna det lilla livet! På måndag börjar vardagen för oss, då pappa återvänder till arbetet.

Alma och Bosse har också bekantat sig med Pärlan. Bosse tar helst lite längre rundor förbi henne, han är inte särskilt intresserad. Alma i sin tur är mer intresserad och skulle helst ge den lilla en puss nu som då. Hon tycker också om att vara så nära som möjligt, som ni ser på bilden. Hon har faktiskt sitt huvud på Pärlans arm. Så sött! Så det har gått riktigt bra med andra ord!

Den gångna veckan har varit full av besök. Det började med Pärlans moffa och fästmö, fortsatte med fammo, faffa och fastrar med döttrar. Mommo med man har också varit in varje dag de var i Vasa (lördag-tisdag), men nu har de återvänt till Åland för denna gång. Också gammelmorfar med färstmö kikade in. Senare i veckan hade vi också besök av Pärlans blivande kompis Elin (ja, så har vi föräldrar bestämt!) med föräldrar R och A och en annan kompis S.

Tillägg: jag glömde ju nämna att också en stolt morbror med sambo också var på besök.

Min tid framför datorn har minskat med 80-90 % de senaste veckorna, så därför har det också blivit färre blogginlägg, men jag ska försöka uppdatera regelbundet i alla fall. Jag kan tänka mig att det finns en del som gärna ser lite nya bilder på lilla Pärlan nu som då.

Hoppas ni alla har en skön helg!

Kram,

Pärlan har anlänt

Av min tystnad här på bloggen kan man säkert gissa att NU har det skett... Pärlan har anlänt. Pärlan, som visade sig vara en flicka, föddes i fredags (4.3.2011) efter en lång förlossning. Hon var 49 cm lång och vägde 3160 gram. Allt är bra med både henne och mig och vi kom hem igår. Så nu ägnar vi dagarna åt att äta, sova och lära känna varandra.

Bilden är från sjukhuset då Pärlan var 3 dygn. Fler bilder och mer uppdatering kommer en annan gång.

Kram,

Still in one piece

Eftersom jag i förra inlägget nämnde besöket på mödrapolikliniken, så känner jag att jag måste uppdatera er på läget så ni inte tror jag är och föder då det är tyst på bloggen. Besöket på mödrapoli gick bra och jag fick t o m tid till förlossningssalen till nästa dag (till igår) för igångsättning ifall värdena inte blivit bättre. Jag fick ta nytt blodprov och då vi kom in på tisdagen visade det sig att levervärdena blivit så mycket bättre, att läkarna bestämde sig för att vi väntar med eventuell igångsättning. Så vi fick åka hem igen och Pärlan får växa till sig i magen lite till. Ny kontroll blir det nästa tisdag, ifall Pärlan inte bestämmer sig för att komma ut av sig själv tidigare...

Kram,

Syprojekt och knärapport

Som jag nämnt tidigare håller jag på med lite syprojekt. Det är verkligen värt att nämnas, för mitt syende de 10 senaste åren har inskränkt sig till några fållade gardiner och byxor. Jag är med andra ord inte så värst bra på att sy. Orsaken till att jag nu tagit fram min mommos gamla, fina, gröna Husqvarna är att vi fått låna en liten korgsäng åt Pärlan, som jag ville piffa upp lite. I korgsängen har husse och alla hans syskon och syskonbarn sovit. Den hade redan ett fint tyg runtom, men jag kände att jag ville ha nåt mera neutralt tyg, så jag bestämde mig för att byta ut det (har nog sparat det gamla också).

Såhär såg korgen ut

Tanken var att sy ett vitt tyg runtom med grå kant och med en liknande spets. Det är detta tyg jag har såna problem med, för det är helt enkelt för tjockt och oföljsamt (använde ett tjockare lakanstyg). Jag fick det inte till någonting, så det blir nog att köpa ett nytt tyg till detta.

Mommos gamla symaskin 

Inne i korgen hade jag i alla fall tänkt ha det lite mjukare och har köpt ett spjälsängsskydd från Ikea som jag klippt till och klätt med nytt tyg. Av samma tyg och det vita lakanstyget sydde jag också påslakan och dynvar (utan dyna) till Pärlan. Jag ids dock inte fästa skyddet innan jag fixat tyget runtom, men såhär ser det i alla fall ut. Ursprungligen hade jag funderat på att inte lägga nåt tyg alls på utsidan av korgen, men tyvärr är rottingen lite söndring på några ställen, så det kanske ändå ser bättre ut med något tyg ovanpå.
  

  

Bosse har tyvärr visat lite väl stort intresse för såväl korgen, som vagnen och t. o. m. babyskyddet, så nu har jag gjort ett försök att avskräcka honom från att hoppa i korgen genom att sätta dit en bit aluminiumfolie. Jag hittade tips om det på nätet. Tydligen ska aluminiumfoliet kännas obehaglig i tassarna. Om det funkar återstår ju att se, men än har han inte ens hoppat upp i korgen... Om någon läsare har nåt bra tips på hur man undviker att katten tar babysängen som favoritplats så tas detta tacksamt emot. Jag är inte så rädd för att han skulle kväva Pärlan eller nåt sånt, men då han bara hårar så j*kligt...

Det börjar vara ett tag sedan jag uppdaterat er på hur det är med Almas knä. Läget är ganska långt oförändrat. Hon går riktigt bra på benet då hon går på det, men håller ändå ännu också på att hoppa på tre ben mellan varven. Musklerna i det opererade benet har ju förstås minskat rejält, så hon blir fort trött i det. Så nu försöker vi få upp muskelstyrkan i benet bl.a. genom att försöka få henne att gå i snön så mycket som möjligt. Sen jumppar vi knäleden som tidigare. Det går väl sakta men säkert framåt, men än är det lång väg kvar. Om några veckor får Alma i alla fall röra sig fritt, men jag måste erkänna att hon nog rör sig så gott som fritt inomhus redan nu. Hon hoppar upp och ner ur soffan och vi har låtit henne göra detta då hon verkar skydda det onda benet då hon gör det. Sen blir det tyvärr några spurter efter Bosse mellan varven också, vilket vi ju gärna skulle vilja undvika. Det är dock rätt omöjligt att förhindra det utan att ha henne instängd i buren hela tiden. Knät verkar i alla fall stabilt och hålls i leden, så nog blir det säkert bra bara hon får tillbaka musklerna runtom knät.

Imorgon blir det besök på mödrapolikliniken direkt från morgonen. Så efter det kanske vi vet mer om när Pärlan kommer till världen...

Ha en bra början på veckan!

Kram,

Vinnaren

Finurlige Fru Fortuna från förra inlägget har nu utfört sin uppgift och dragit vinnaren i tävlingen. Vinnare blev min mamma med bloggen Nenne! Stort grattis! Vinsten kommer på posten mot Åland då vi hinner skicka den.

Dragningen gick till på följande sätt:

Alla som skrivit i kommentaren vilket kön de röstat på fick en lott var.

Lotterna veks ihop och spreds ut över golvet.

Den första Alma nosade på och dessutom flyttade ut ur raden blev vinnare...

...och vinnaren blev min mamma!

Vinsten var ju en av Marimekkos Moments (Hetkiä) diskhanddukar. Alma skickar dessutom med några tuggben åt Quia.

Vinnaren gissade på att Pärlan är en pojke. Vi får se hur det blir med den saken. Om vi har ork och fantasi då Pärlan har kommit till världen, kanske vi drar ett tröstepris mellan de som röstat rätt på könet också.

Idag har jag haft besök av en gammal god vän och dessutom jobbat vidare på mitt syprojekt. Syprojektet går bra till vissa delar, men till andra delar har jag kört helt fast känns det som. Ska lägga in bilder och berätta om det en annan gång.

Ha en skön lördagkväll!

Kram,

Omröstningen är avslutad

Som ni ser är omröstningen om Pärlans kön avslutad. Alternativet flicka fick två röster fler än pojke (14 mot 12). Den uppmärksamme märker att röstningsprogrammet avrundat procenterna fel (blir bara 99 %). Tävlingen är i och med detta avslutad och imorgon ska vi försöka få lottdragningen om vinnaren gjord. Alma får agera Fru Fortuna. Vilka som hade rätt i sin gissning om könet får vi vänta på att veta tills Pärlan kommer till världen.

 Fru Fortuna

 

Veckan har varit rätt full med program. Nu förstår jag att pensionärerna har fullt upp. Jag har bl.a. hunnit med att vara in till jobbet för att löneförhandla (lägligt tills löneutbetalningen slutar), varit och hälsat på kompisar och till frissan. Idag har vi haft besök av husses syster med dottern Elin ("stora-Elin"). Sen måste det ju också hittas tid för rådgivningsbesök och blodprov och sånt. Jag har tyvärr konstaterats ha graviditetshepatos, som gör att graviditeten måste följas upp noggrannare. Detta innebär också att Pärlan troligen kommer till världen tidigare än beräknat, men när det blir får vi se. Imorgon har jag dock inget som helst program inbokat och ska verkligen försöka ta det lugnt och vila. En annan som behövde vila lite idag efter att gästerna hade åkt var Alma.

   



Kram,

Söndag kväll

Så håller också denna helg på att gå mot sitt slut. För mig som nu är ledig dagarna i ända borde det ju inte vara så stor skillnad, men nog är det ju ändå skillnad mellan helg och vardag. På helgerna får vi ju ha husse hemma också, det är väl den största skillnaden. Husse kom hem i torsdags, för en gångs skull utan problem med flygen (förutom att bagaget kom en dag senare). Härligt att ha honom hemma igen. Jag måste erkänna att det var lite väl spännande att ha honom på andra sidan jordklotet i mitt tillstånd.

Vi har tagit det lugnt i helgen. Husse har lidit av ordentlig jetlag och nu verkar han dessutom ha blivit förkyld. Själv håller jag väl så småningom på att vinna över min 5 veckors förkylning, men än är det inte riktigt bra. Vi var in till stan en sväng igår för att inhandla hyllor till hjälpköket. Dem har husse provhängt idag. De ska ännu betsas, så bilder får ni se senare. Själv har jag börjat på med ett litet syprojekt, men det berättar jag mer om en annan gång. Så mycket mer har vi inte orkat med...

Du kommer väl ihåg att delta i omröstningen om Pärlans kön OCH skriva vad du röstat på i föregående inläggs kommentar om du vill vara med i tävlingen.

 

  
Ha en skön början på veckan!

Kram,

Tävling

Som det säkert inte undgått någon, så väntar vi ju på en ny flockmedlem inom en nära framtid. Vi kallar honom/henne för Pärlan än så länge, eftersom vi inte vet om det är en flicka eller pojke. Vi bestämde oss nämligen för att inte öppna kuvertet som avslöjar könet.

Nu tänkte jag att vi kan passa på att ordna en liten tävling kopplat till detta. Så nu vill jag att ni läsare klickar in ert svar i undersökningsrutan i högra sidan OCH också skriver in ert namn och svar i kommentarsfältet i detta inlägg. Frågan lyder "Tror du Pärlan är en flicka eller pojke?". Bland svaren lottar jag ut en Marimekko Moments (Hetkiä) diskhandduk och kanske något smått till. Svaret behöver inte vara rätt för att du ska vara med i tävlingen.

Så nu är det bara att rösta och kom ihåg att skriva in svaret i kommentarsfältet också! Tävlingen avslutas 23.2.2011 kl. 21:00. Lycka till!

Kram,

Mammaledig

Jag började skriva ett inlägg tidigare ikväll, men det avbröts av att jag hostade och något knakade till i min rygg. Nu är ryggen jättesjuk! Vi får se om jag kommer ur sängen imorgon...hoppas bara det inte är ett revben som gått av...

Nåväl, det jag skulle berätta var ju att nu har jag inlett min mammaledighet! Vad det känns härligt! Jag dras fortfarande med den envisa förkylningen, så det ska bli skönt att få vila. Nog börjar den vara på bättringsvägen så småningom! Jag ska försöka låta bli att förvandla bloggen helt till en gravidblogg eller mammablogg nu i samband med mammaledigheten, men kan tänka mig att det ändå blir en hel del inlägg i de kategorierna i framtiden.

Idag är det ju vändagen eller Alla Hjärtans Dag. Firade den (och mammaledigheten) med arbetskompisarna genom att gå på pizza på lunchen, men annars blir det inte nåt firande. Husse är på arbetsresa till Australien. Han har nu varit borta en vecka och kommer hem på torsdag. Hoppas bara på att Pärlan håller sig i magen åtminstone tills han kommer hem, helst nog också några veckor till efter det.

Almas ben blir nog bättre. Tyvärr hoppar hon fortsättningsvis en hel del på tre ben och också då hon står stilla verkar hon inte stöda så mycket på det. Men då hon går på det verkar det bra, hon till och med drar i kopplet med ordentlig kraft i båda benen mellan varven. Jag funderar om kylan därute (just nu -25 grader) gör att hon ogärna använder sig av det opererade benet.

Hoppas ni alla haft en riktigt trevlig Alla Hjärtans Dag!

Kram,

Farväl kära "Hunda"

Har just vinkat farväl till min trogna röda "Hunda", dvs. Hondan jag köpte då vi skaffade Alma. Jag behövde bil, så att jag skulle kunna åka hem på lunchen och gå ut med henne. Därav namnet "Hunda". Den har tjänat mig bra i dessa år utan några större problem, men nu är det dags att blicka vidare mot en större och säkrare bil. Jag vill ju inte sitta här hemma med baby och hund utan egen bil, då husse är på arbetet. 

 

Lite vemodigt känns det nog, att sälja min första egna bil!

Ha en skön fredagkväll!

Kram,

Nu får det räcka

Nu tycker jag det skulle kunna räcka med både snö och förkylning. Jag har nu fått min tredje helg i följd förstörd av denna förkylning, som inte vill ge med sig. Jag har varit i arbete hela veckan, men har verkligen gått på halvfart. Jag har inte haft nå mera feber, men den jobbiga hostan har fortsatt och för några dagar sedan kom också snuvan... Nå, det bara måste ju börja gå åt bättre hållet!

Så var det snön då... Jag var ju till Helsingfors onsdag-torsdag. Då jag kom hem höll jag på att få en chock. Jag visste att man skulle fälla snö från taken under onsdagen, men att det verkligen skulle resultera i så mycket snö på gården hade jag aldrig tänkt på. Jag är verkligen glad över att husse var hemma då, för jag skulle aldrig själv ha orkat skotta upp gången in till lägenheten själv. Jag kom mig för att knäppa bilder av snön först idag, så snön har hunnit sjunka ihop en aning (då det har varit plusgrader och lite regn i några dagar), men fortfarande ser man nog mycket snö. Vi ser knappt ut på bakgården då det är så mycket snö på terrassen. Nu har det varit töväder i några dagar, vilket resulterat i glashala vägar. Man har sandat, men det ser ut som att det var några sandkorn per kvadratmeter, så jag vågar mig knappt ut.

 

 Vy från terrassdörren

Vy från vardagsrumsfönstret

Bakgården

 Terrassdörren utifrån sett

 

Framsidan



Almas ben läker fint. I onsdags var husse med henne till veterinären för att ta bort stygnen. Veterinären tyckte att hon redan duktigt använde sig av det opererade benet. Hon har faktiskt börjat gå ganska mycket på det. Hon haltar förstås, men det är ju bra att hon vågar använda det. Vi har nu börjat jumppa benet lite och lite har hon också gått i snön. Snön blir tyvärr lätt så skarp nu då det varit lite plusgrader, så vi tar det försiktigt. Ännu är promenaderna väldigt korta, men veterinären sa att vi kan gå längre om hon orkar. Så vi ökar lite åt gången, men försiktigt. Bäst av allt är ju att hon nu sluppit tratten på huvudet. Hon verkar i alla fall nöjd över detta. Hon har faktiskt inte försökt hoppa upp i soffan mer än någon enstaka gång. Hon är egentligen inte ens intresserad av att komma dit fastän vi försöker locka med lite extra gos. Helst sover hon i sin bädd. Det enda problemet, som jag nämnt tidigare, är att det ibland skulle vara så roligt att rusa efter Bosse.

Ha en skön söndag, kära bloggläsare!

Kram,

PS. Stort grattis åt lillebror som idag fyller 30 år!!